Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. — Om det vore så! hviskade hon till hertiginnan; om det vore så! Hennes väninna tryckte under tystnad henneg hand. Öfverste Mowbray uppgaf slutligen sin sista suck ; förbannelsen låg på hans läppar och hatet i hang blick. — Han är död! sade läkaren; han behöfver nu endast hos Gud aflägga räkenskap för sina gerningar! Vid dessa ord tryckte Martin hårdare vår hjeltes hand. — Jag visste att jag skulle öfverlefva denne eländige, sade han; jag kände det! Allt skall nu bli upplyst! XLIX. Den gamle stallknekten reste sig derefter upp, utan hjelp af någon, och utropade med ljudelig stämma: — Filip Ashton, i Guds namn, tala! Förföljaren är ej mer och timman är slagen! Allas blickar riktades mot khanen, hvars anlete var lika lugnt och orörligt som någonsin. ) Forts. från N:o 1—4, 6—34, 36—78, 80—91, 91—116).