Article Image
London, begaf han sig til landsortstäderna och sedan till Amerika. Hvilka affischer sammansatte han icke i detta land! Han hade ett slags passion för dyrbara skjortor och egde några som kostade 1,500 — 2,000 francs stycket. En dag, då han gaf konsert i New-Orleans, tillkännagåfvo affischerna ordagrannt: bröstet på skjortan, som hr Jullien kommer att bära medan han anför orkestern, föreställer Niagarafallet. Efter en konsert i New-York, som bevistats af 42,000 personer, gaf man honom titel af amerikansk medborgare. Oaktadt sina excentriciteter var Jullien en man af talang och en så musikalisk natur, att han redan i sitt sextonde år kunde spela nästan alla möjliga instrumenter. Men i stället kunde han vid samma ålder ännnu icke läsa innantill. Han var orkesteranförare vid Her Majestys Theater, samt vid Drurylane, Coventgarden och Lyceum. Han dirigerade musiken vid hofbalarne, och såväl drottning Victoria som prins Albert voro honom mycket bevågna. Nå, hr Jullien, gör ni goda affärer? frågade en gång prins Albert honom. Ers höghet, svarade han, iag gör inga affärer, jag gör, musik. Jullien hade rest snart sagdt öfver hela verlden och öfverallt låtit sig angeläget vara att studera konsertsalarne. Han drömde lång tid om att bygga en sal, som skulle rymma 10,000 personer, men på samma gång vara så akustiskt fullkomlig, att man i den kunde höra en qvartett af Beethoven lika tydligt som i en vanlig salong. Salen vid Royal-Surrey-Garden i London, som han uppbyggt, kom hans ideal mycket nära. Men denna byggnad har ruinerat honom. Jullien återvände nu till Paris, hvarest han oaktadt sin ruin ville bygga ett oerhördt konsertrum, hvilket, på en gång vinter och sommarsal, skulle göra en inre belysning öfverflödig. Taket skulle nemligen byggas af kristallglas och 4000 gaslågor, anbragta öfver detsamma, skulle kastia sin glans ned i rummet. Kort efter sin ankomst till Paris blef likväl Jullien för en vexelskuld af tvenne engelsmän skickad till fängelset i Clichy, der han tillbragte fem månader. Då han sedermera befriades, var han rubbad till förståndet. Man förde honom till ett hospital nära Neuilly, der han få dagar senare afled.

5 maj 1860, sida 2

Thumbnail