posten elter den andra. flela andel gelolllkorsades af hemliga, förklädda agenter; svärmar af commis-voyageurs, försedda med varor till öfverdrifvet billigt pris, sökte praktiskt öfvertyga Savoyarderna om fördelarne af en förening med Frankrike. Då sakerna blifvit sålunda ordnade, utsattes dagen för omröstningen och i denna omröstning fanns endast alternativet Ja eller Nej angående union med Frankrike. Då Sardinien högtidligt afsagt sig sina rättigheter och Schweitz alldeles ställts utom frågan, har Nej icke någon betydelse; det är det okända, sväfvande, ovissa. Omätliga fördelar ha utlofvats af Fransmännen, på samma gång man låtit Savoyarderna förstå, att de icke ha någon annan utväg, än avt bifalla anslutningen. Omröstningarnes utgång är således på förhand gifven. Under allt detta lida Schweitzarne alla den litdömdes qval, sådana Victor Hugo tecknat dem. Protest kommer efter protest; noter, memoranda och förtroendemissioner upphöra aldrig. Hvarje nytt steg Frankrike tager framkallar ett rytande at raseri, hvarje tecken till välvilja från stormakterna är en ny ljusglimt af hopp, och emellertid utmattar denna med hvarje dag mera hopplosa kamp retningen, och lemnar efter sig en känsla al modlöshet. Fransmännen skola snart vara fullkomliga herrar öfver Savoyen; och ingen vågar smickra sig med att makterna skola inlåta sig i krig, för att fråntaga dem de neutraliserade distrikten. Folket börjar blygas öfver dessa krigiska förberedelser, som ledde till så ringa resultat, och om man kunde låta de ännu under vapen stående trupperna oförmärkt försvinna, skulle man säkert gerna göra det. Militären känner sin falska ställning — under det få mil från dem Fransmännen alltjemt annexera, som om något Schweitz alldeles icke funnes till. — En underprefekt i Gex har ock öppet sagt, att, innan sex månader äro förbi, skall till och med Geneve vara franskt. Att försvara Geneve är omöjligt; ett försök dertill skulle endast vara avi onödigtvis spilla sina krafter. Sålunda går Frankrike oupphörligt framåt i sitt annexationssystem. Det är otvifvelaktigt det öfriga Europas skyldighet, att ej längre blunda derför. Vi veta alla, att man ej kan tro på Frankrikes försäkringar, det är derfore ett oursäktligt fel, om diplomaterna längre låta föra sig bakom ljuset af några, än så skickligt uppsatta franska noter och försäkringar. Underrättelserna från Sicilien äro alltjemt fulla af motsägelser. Konungens armåe är dock åter i besittning af städerna, men så snart den vågar sig ut ur sina fästningsverk och förskansade läger, kommer den i handgemäng med starka beväpnade band, hvilka bildat riktiga guerillaskorpser. Palermos innevånare förblefvo ingalunda, såsom neapolitanska tidningarne velat påskina, fremmande för striden, utan de som hade vapen begagnade ock desamma mot trupperna. När insurgenterna måste vika undan för öfvermakten i Gancia, drogo de sig i god ordning ut genom porten Termini till Bagaria, hvarest tvenne der liggande syvadroner barrikaderade sig för dem i sina kaserner och skickade till Palermo om hjelp. Följande dag togs byn af en infanteribataljon under general Souris med storm, hvarpå infanteriet, efter liden stor förlust, drog sig tillbaka till Palermo med de afsutna ryttarne. Ett af trupperna d. 7:de företaget anfall på byn La Bagaria blef tillba kaslaget af insurgenterna. I Bagaria lossades det första skottet på trupperna af en gvinna som rusade fram mot fienden och föll efter några minuter. En korresp. skrifver: insurgenterna sakna gevär, men bakom hvarje skytt stå flere kamrater, som icke hafva gevär, och straxt inlåta sig i kampen, när han faller. D 8:de drefvo omkring hundra insurgenter vid Colli på vestra sidan om Palermo en hel ba taljon med fyra kanoner på flykten. Office. rarne voro ofta tvungna att bruka sabeln på sitt eget folk, för att tvinga dem hålla stånd Insurgenternas raseri var ofta så blindt, at t. ex. dagen efter striden vid Porta Macque da fyra stycken på öppen gata angrepo mec sina gevär tvenne kompagnier soldater, rusa de på dem och läto hugga sig i stycken Soldaterna kastade eldbränder in i fredlig: borgares hus. Striden i och omkring Paler