hvilken för någon mindre förseelse kort före påskhelgen blef körd ur sin tjenst, hämnades på sin matmoder på följande egendomliga sätt. Hon gick nemligen till ett adresskontor och inlemnade en annons, hvaruti tillkännagafs att kökspigor, huspigor, barnpigor, kammarjungfrur, betjenter, kuskar, drängar, med ett ord, alla slags tjenstsökande kunde erhålla uppgift på fördelaktiga kon-! ditioner, om de första påskdagen anmälde sig i huset N:o 00, hos fru N. N., pigans förra matmoder. Påskdagens sol hade knappt hunnit mer än jemt och nätt att stiga upp förr än ringklockan i tamburen hos fru N. N. började ljuda, för att ej tystna förr än vid nattens inbrott. Huset formligen bestormades af tjenstsökande, och fru N. N., som ännu ej hunnit få någon annan piga istället för den bortkörda, måste oupphörligen sjelf affärda de objudna gästerna. I Glasgow afled helt nyligen en 81 år gammal fru, hvilken städse lefvat i stort armod. — Hon efterlemnade emellertid en kontant summa af 23,000 samt ett testamente, hvaruti förordnas, att räntorna af detta kapital skola användas till understöd åt gamla hederliga borgare, som lefva i torftiga omständigheter. Värderikt fynd. Man har nyligen gjort ett, såväl i historiskt som artistiskt hänseende sällsynt fynd, nemligen ett oljefärgsporträtt i naturlig storlek af hertiginnan de la Vallitre, hvilket sannolikt målats år 1665. Porträttet har påhittats i portvaktarestugan vid slottet Pontchartrain, bakom ett väggskåp, som blifvit borttaget emedan man skulle anbringa en dörr i väggen. Målningen förmodas vara utförd af Mignard, hvilken flera gånger porträtterat hertiginnan. Detta fynd är isynnerhet af stort värde för författaren Årseine Houssaye, hvilken just nu är sysselsatt med utgifvandet af ett historiskt arbete: ,Mademoiselle de la Valliere et Madame de Montespan, historiska studier från Ludvig XIV:s hof, med porträtt af Madame Montespan. Han är således nu satt i tillfälle att äfven lemna Hertiginnans porträtt, om hvars likhet intet tvifvelsmål kan. uppstå. Strassburger-lefverpastejer. Staden Strassburg har att tacka kardinal v. Rohans köksmästare, Mathieu, för sin vidt utgrenade handel med gåslefver-pastejer. Mathieu, hvilken städse uppbjöd hela sin talang för att så mycket som möjligt falla sin höge herre i smaken, påhittade nemligen en dag, att för ovanlighetens skull tillreda pastejer af gåslefver. Uppfinningen godkändes och från detta ögonblick började man göda gäss, för att erhålla så stora lefrar som möjligt. Kineserna begagna sig af en högst sällsynt metod för att fånga fisk. De hafva nemligen särskildt härtill dressade cormorans eller fisk-korpar, hvilka sitta i långa rader på kanten af fiskarens båt; derifrån neddyka de i djupet och apportera fiskarne till sina herrar. På det de ej skola sluka fisken under vägen, hafva de en metallring om halsen. Tvenne menniskolif för — en näsduk. För kort tid sedan blef en kypare, vid namn Griessler, anklagad för att hafva stulit en näsduk, af kretsdomstolen i Leipzig dömd till fjorton dagars enkelt fängelse. Detta domslut grundade sig hufvudsakligast på en jägares vid Leipziger garnisonen, vid namn Kaden, på ed afgifna utsago att han sett en liknande näsduk hos Griessler. Då den senare efter utståndet straff försattes på fri fot och förpassades till hemorten, beröfvade han sig, i förtviflan öfver att vara brännmärkt såsom tjuf, medelst hängning lifvet. Kort derefter visade det sig emellertid att han blifvit oskyldigt anklagad, och att Kaden var en menedare. Denne blef kallad att inför rätten stånda till ansvar, men för att undandraga sig sitt rättvisa straff, kanske också af samvetsqval öfver att ha störtat en medmenniska i förderfvet, beslöt äfven han att medelst sjelfmord gå den menskliga rättvisan i förväg. En natt väcktes Kadens kamrater af ett skott, de skyndade till hans rum, sprängde upp dörren, och funno honom liggande död på golfvet, badande i sitt blod, med en pistol i den krampaktigt slutna handen. Bland den dödes efterlemnade papper fann man ett bref, hvaruti han erkände sig ha svurit falskt, hvartill han sade sig blifvit uppmanad af en annan kypare, hvilken lefvat i ovänskap med Griessler. Nämnde kypare, hvilken sålunda på sätt och vis varit orsak till att tvenne menniskolif blifvit spilda, häktades ofördröjligen, och afvaktar nu sitt straff.