äro alltjemt uppfyllda af samma motstridigheter. Endast det år säkert, att insurgenterna dragit sig tillbaka till det inre af ön, att de äro temligen manstarka och att bönderna öft: verallt skola sluta sig till dem. På fria marken skola de troligen icke möta trupperna, som alltjemt erhålla ansenliga förstärkningar, men man kan i alla hänseenden vänta sig ett långvarigt guerillakrig. Man antager för gifvet, att i Trapani blitvit bildad en provisorisk regering, hvilken will nedlägga sin makt i konungens af Sardinien händer. Mest oroande är dock neapolitanska styrelsens ihärdiga och envisa tystnad. Från Palermo telegrafteras till Paris den 11:te, att garnisonen gör dagliga utfall. Medlemmarne för revolutionsutskottet hafva blifvit dömda till döden; afrättningar ega dagligen rum. I Messina rådde d. 16 lugn. Afven i provinserna på fasta landet är rörelsen synbarligen i stigande. Abruzzerarmeen har kallats tillbaka från gränsen och trupperna skola besätta de farligaste punkterna i landet, och förnämligast sjelfva hufvudstaden Neapel. De neapolitanska emigranterna i Turin hafva utfardat en proklamation, hvari de uppmana de neapolitanska och påfliga trupperna att förena sig med sina landsmän i norden och bilda ett enigt Italien från alperna till Siciliens yttersta kuster. Proklamationen är affattad i ytterst häftiga ordalag och angriper isynnerhet konungen af Neapel. — Åfven italienska nationalföreningen har utfärdat en af densammas president, Farina, undertecknad proklamation till den neapolitanske Bourbonens och påfvens soldater, hvari det heter: Neapolitanska soldater, visen eder såsom värdiga söner till de upphöjda och ärorika martyrskaror, hvilka genom Bourbonerna skickades till schavotten, galgen eller i landsflykt; romerska soldater, visen eder värdiga det gamla romarnamnet. Italien och Viktor Emanuel! är vårt fältrop; må detta rop ljuda äfven i edra leder; ifrån idag gifves det åter ett Italien! Man har redan i Piemont upprättat en karta öfver det nya italienska riket. Densamma förlägger gränserna till La Cattolica, Orbitello och Mincio. Ministern för den allmänna undervisningen har anbefallt att dylika kartor skola spridas i alla skolor. — Gvretve Cavour förklarade innan sin afresa till Florens, att han erhållit til fredställande underrättelser från Paris och London angående de Schweitziska misshälligheterna. — På gränsen mellan Toskana och Perugia och i RKomagnan skola tvenne armekorpser å 30,000 man sammandragas. — Kustningarne i Rom bedrifvas med stor ifver. Nu har äfven konungen at Bayern skänkt påfven femton kanoner. Snabbskrifvaren-diplomaten Thouvenel har tillställt Frankrikes gesandter en ny not; när omröstningen egt rum och sardinska parlamentet har sanktionerat afträdandet, skall Frankrike sätta sig i besittning af de afträdda provinserna. Först då skall Frankrike samtycka till en konferens, som sammanträder för att underrättas om traktaten af d. 24 Mars. Frankrike skall äfven ingå på, att konferensen bepröfvar frågan om, huru Frankrikes rättigheter kunna bringas i öfverensstämmelse med Schweitz! — Constitutionel förklarar för ogrundadt antagandet, att broschyren Koalitioren skulle härröra från officiel källa. Moniteuren meddelar ock, att rättegångsundersökningar blifvit vidtagna, i anledning af de med denna broschyr förenade börsmanövrer. I Underhuset riktade hr Horsman den 19:de uppmärksamheten ånyo på de utrikes angelägenheterna. Han gjorde Huset uppmärksamt på, att det ur Thouvenels sista depesch framlyser, det England ej protesterat med afseende på, den mot Schweitz begångna förnärmelsen och med afseende på kränkandet af 1815 års fördrag. Hr Horsman påstår sig äfven ha erfarit, att under de sista dagarne underhandlingar inledts med Preussen öm ordnandet af Rhengränsen på bekostnad af de smärre tyska staterna. Hr Horsman frågar nu, om svar afgifvits på Thouvenels depesch, om förhandlingarne angående Savoyen ännu fortfara eller om de afslutats, samt hvilken politiska grundsats England hädanefter skall följa, med afseende på de fördrag, England i europeiskt intresse biträdt? Hr Harman uttalada oclntlisman gin ladanad dar.