Man svarade honom, att den nu gjorda anklagelsen var vida allvarsammarc, än mr Elworthys, och att man icke kunde villfara hans begäran. — Tillåt mig då, att sätta borgen för mig? återtog kaninvaktaren. Jag kan lätt anskaffa en. sådan. Jag har vänner, mycket rika vänner, hvilka skola skaffa mig rätt. Jag kan lemna en borgen å tusen livres. Sir Jasper skulle just förklara fången, att man ej fick sätta borgen för mord, då pastor Orme, i hvars öra Henry Ashton nyss hviskat ett par ord, afbröt honom med att fråga efter namnet på den person, som den anklagade ville föreslå såsom borgen. — Det är en rik man, svarade bofven ifrigt, gripande fast vid detta hopp, såsom den drunknande efter ett halmstrå; han är tillräckligt rik, att kunna köpa er alla. Allas ansigten uttryckte förvåning, utom vår hjeltes och pastorns. — Hans namn? frågade öfverste om saktmodigt. — Den rike hinduen, Miran-Hafaz. En djup suck af belåtenhet pressade sig fram ur Henry Ashtons bröst: hans misstankar voro bekräftade. — Han skall ej gå i borgen för er! hviskade Joe Beans till fången; han liknar Satan,