Familjhemligheten.) å Roman af J. F. Smith. Mördaren drömde. — Tack! sade han, när de skakade honom i rockkragen; jag vill ej sofva; det beröfvar mig allt mod och styrka! ... Ah, James, tillade han, i det han igenkände en af sina reskamrater, pastor Ormes kusk på Carrow, detta är en eländig affär! Hvad säger man om mig derhemma? Ilan ville veta, om det allmänna ryktet redan anklagade honom för mordet på sir William Mowbray; men kusken hade ingen lust att prata, utan iakttog envis tystnad. — Vill du ej tala? röt kaninvaktaren, som började yredgas. Samma tystnad. — Förbannelse öfver dig! Hvarthän för du mig? — Till afrättsplatsen! svarade kusken slutligen otåligt. Skrik ej så, du kommer tidsnog fram ! Bofven utstötte en djup suck och föll tillbaka i sätet. Han gjorde inga flera frågor under hela resan. ) Forts. från N:o 1—4, 6—34, 36—78, 80—385).