ienza, som ligger på lika höjd-med Palestro, och här d. 31 Maj afslå ett motanfall af österrikiska generalen Weigl. I slagtningen vid Magenta d. 4 Juni följde divisionen Fanti general Mac Mahons korps, men uppehöll sig dock under vägen till en del onödigtvis;den kom derföre endast under de sista ögonblicken af kampen med i handgemänget och led tillfölje deraf endast ringa förlust, I Piemontesarnes hufvuddrabbning med Österrikarne, vid San Martino pi venstra flygeln af Solferinos slagfält, deltog divisionen så till vida utan någon egentlig verkan, som den först kl. 4 på eftermiddager kunde inträffa å slagfältet, då Benedek redar bestämt sig för ett frivilligt återtåg. — I Ok tober 1859 utnämndes Fanti af de provisori ska regeringarne i Toskana, Parma, Modens och Romagnan till öfverbefälhafvare för dera: förenade stridskrafter (ligan) och blef af Vik tor Emanuel på begäran afskedad ur sardin ska krigstjensten, för att undvika allt sken a biinflytande. — Detta val var för Ligan a stor nytta, ty Fanti är ej blott en glödand frihetsman, utan äfven en tapper, energisk ocl krigsvan general. Han har på denna plat sökt att med ihållighet och skicklighet öfver vinaa de hinder, som kunnat uppresa sig emo hans verksamhet, och med ifver arbetat p genomförandet af en gemensam organisatioj och krigsduglig utbildning. När grefve Ca vour sedan i medlet af Januari åter trädde spetsen för sardinska kabinettet, kallade han ge neralen till sin sida såsom krigsminister. Or hans oförtrutna verksamheti dennasin befattnin; ha vi haft tillfälle att förut flere gånger re dogöra. Generalens åliggande är emellerti att bringa Sardinien äfven i militäriskt afse ende på den ståndpunkt, som är ovilkorlig fö en stat af dess nuvarande vidd och omgifve af sådana grannar.