4. En eller flere komitåer skola undersöka de olika frågor, som kunna uppväckas af denna förening, och på kort; tid bestämma om fastställandet af Savoyens och Nizzas andel i den Sardinska statsskulden och uppfyllandet af de förbindelser, som uppvuxit ur tidigare fördrag med sardinska regeringen, hviken senare emellertid förbehåller. sig, att sjelf få fullborda; de arbeten som påbörjats för anlåggandet af Alptunneln (Mont Cenis). Art. 5. Franska regeringen; skall tillerkänna de civila tjenstemän och militärer, som till börden tillhöra Savoyen och Nizza och nu skola bli franska undersåter, de rättigheter, som de förvärfvatt genom tjenster, bevisade sardinska regeringen. Art. 6. De sardinska undersåter, som äro födda i Savoyen och Nizza eller för tillfället bosatta i dessa provinser, skola, om de vilja bibehålla sin sardinska nationalitet, ega rättighet att under ett år, räknadt från! den dag ratifikationerna utvexlas, få flytta till Italien ochinedsätta sig derstädes, i hvitket fall de bibehålla sin egenskap af sardinska undersåter. De kunna tå fritt besitta sina jordstycken som ligga på de med Frankrike förenade områden. Art. 7. För Sardinien blir detta fördrag exekutoriskt, såsnart den nödvändiga sanktionen från Parlamentet blir meddelad. Art. 8. Detta fördrag ratificeras och ratifikationen utvexlas i Turin inom tio dagar eller så snart som möjligt. Talleyrand. Benedetti. Cavour. Farini. Constitutionnel för d. 31 Mars offentliggör en artikel af Grandguillot, som man anser endast vara ott slags officiös renskritfvare för Napoleon, hvaruti de engelska tidningarnes och parlamentstalarnes häftiga utfall omordas. Kejsaren har, heter det deri, gjort allt hvad som står i hans förmåga, för befrämjandet af det franskt-engelska förbundet, hvars sprängande skulle vara signalen till en ny kamp och till nya ohjelpliga händelser. Förbundet är med en sådan nödvändighet grundadt i förhållandenas natur, att en delvis tvedrägt ej skulle vara stark nog till atv kunna bryta detsamma. — En korrespondent från Paris låter forstå, att man i de politiska kretsarne åter väntar elt snart utbrott af en kris i Orienten. Påtliga nuntien, msgr Sacconi, skall lemna Paris, men ersättas af en annan prelat. Antalet af de från Neapei landsförvisade eller flydda personer nppgår för närvarande redan till 320; af de landsförvisade ha under de sista sex veckorna 47 erhållit tillåtelse att återvända hem. Romerska regeringen har