Från Utlandet. Från Italien formäles, att sardinska rege ringen i valen öfverallt vunnit en glänsand seger. Man räknar närmare 350 liberala, son skola vara färdiga att försvara Cavours poli tik. — Herrar Peuitu och Santa Rosa äro ut nämnda till granskommissarier. — MSardinsk regeringens svar på Schweitzs protest ställe sig på samma ståndpunkt som Thouvenels no i afseende å fördraget 1564. Cavour förkla rar derjemte att sardinska styrelsen ingalund: är hugad att tförsumma Schweitzs intressen hon har tvärtom allt skäl i veriden, atv tre desamma skola följas, alldenstund maktern: tänka bilda en konfereas för lösande at frå gan om det neutraliserade Savoyen, och tro. igen skall äfven Schweitz inbjudas dertill. — Från Raveuna omtalas att de påfliga karabiui ererna nedsltt det sardinska vapnet, som fanns ötver sardinske vicekonsulns hus i Pessaro — Från Verona skritves att häktningarne all jemt tortfara. Till en tysk tidning skrifves trån Paris, att den diplomuska veriden är i stor rörelse. Fiero at Fraukrikes ohka gesandier äro inkallade till Paris. —— Eit handelstordrag är atslutadt mellan Frankrike och Belgien. Patven har nu begagnat sig at det sista medel, som stod honvm ill buds, i det han utvalat kyrkans bann ofver fienderna till haus verldsliga makt. Man antog att han skulie låta dev förbli vid hotet, — utt lan, såsom en for-igng spelare, icke skulle gitva trån sig sista trumlen; men han har nu gjort det åndock, och hela verlden är nyfiken etter att lå veta, hvad verkan deral skall builva; om haus heäghet derigenom endast komprometterat sig sjelt och katwolheismen, eller om medeltuidenuäslgter angaende den påtliga törbannelsens kratt och betvdelse låta äterupplifva sig i vara dagar. De italienska omhvällningarne fu en ny, en religiös betydelse, som sträcker sig långt utv öfver italien, ull alla de länder, de: det finnes ett folk, som ännu erkänner pätven för ritt andliga öofverhutvud och finner sig uppmanadt att komma honom till undsättning i hans betryckta ställning, såsom redan skeu genom insamlingen at Peterspenningen i Tyskland, Irland och andra ställen. Atven Frankrike är ett katolskt land, och frågan gäller, om det kan alldeles undandraga sig inverkan at den påftliga bullan. Det är i alla hänseenden intressant att se nya medel och nya stridskrafter uppträda på den politiska verldens skådeplats bredvid diplomaten och de parlamentariska förhandlingar, som i sista instansen vadja till refflade kanoner. Den katolska kyrkanus ofverhutvud kan ej disponera öfver d-:ssa medel; men det skall nu visa sig, hvilken nakt hans legioner af munkar, prester och viskopar, med jesuiterna såsom genitrupper, skola utöfva i kampen mot den nyare tidens valla och indifferenta upplysning. — Pålven rar jemval tillställt diplomatiska korpsen ev orotest mot legationernas intörlifning med Sarlinien. En diplomatisk not till Berlin bekräftar inderrättelsen om att Nupolevn ingått på den ut Schweitz uttalade önskan om sammanträlandet af en kongress. Franska trupperna hafva nu intågat i Vizza och den förut omnämnda eskadern har rån Toulon afgått till italien, för att öfverraka Engelsmännen derstädes. Från London skrifves, att !ord Russell neddelat, det han begärt af Schweitz, att etta skall foga sig i det beslut, som möjli-!