vacker porslinsmugg för hvarje kuvert. Hel: middagen kostar 14 skilling, eller, om mar hemtar den, 12 sk. Dessutom finnas fler: rum iordningställda för familjer, som ätlver ofta besöka lokalen och finna den ändamåls enlig och nyttig. Till komiterade för tryckfrihetens vård åro af rikets ständer utsedda: riksanti qvarien Hildebrand, prof. Enberg, riksarkiva: rien Nordström, kgl. bibliotekarien Rydqvist assessorn frih. C. G. Leyonhufvud och pro. fessor Selander. En björnjagt. Umeåbladet meddelar foljande berättelse från Lycksele: Kronolänsman Bjuhr i Stensele, hvilken flera gånger varit med och dödat björnar, hade i närheten af Grannäs by, fem mil nordvest från Stensele kyrka, låtit hvärfva en björn; och som kronotogden Holmstrom, tvenne at jägaretjenstemannen i länet och några andra personer, hvilka aldrig förut deltagit i någon sådan jagt, önskat och aftalat att vara närvarande wvid djurets dodande, hade länsman Bjuhr tillbjudit dem att berörde skottdag komma tillstädes. Dervid inställde sig likväl ingen annan än hr Holmström, som samma dag, tillika med Bjuhr, fyra lappar och sju andra karlar, alla på skidor, begar sig till skogen, för att försoka huru fångsten skulle lyckas. Idet, der björnen troddes vara, hade lapparne förut uppsokt, men om nalle verkligen fanns der, kunde ingen på förhand bestämma; i motsatt fall hade man beredt sig på att vidare uppsöka honom inom hvartvet. Som hr Holmström, ovan vid sådan jagt, dessutom icke gätt på skidor på cirka tjugu års tid, trodde ingen att han skulle lyckas skjuta djuret under språnget, helst snön å denna trakt fått den fasthet, att nalle obehindradt kunde färdas ofvanpå densamma; men på det att hr H., i ersättning för den långa resan, måtte undtå nöjet att gifva nalle baneskottet, beslöt man att djuret skulle instängas i sitt hvilorum och der af honom nedskjutas. Nalle hade likväl icke varit med om denna ötverenskommelse, utan måtte han, i följd af sivu handlingssätt, hafva beslutat annorlunda. — Vid framkomsten till stället skulle tvenna karlar hugga spakar för att stänga öppningen till idet. Manskapet stannade under tiden på lämpligt afstånd från idet, och en lapp — den äldste bland dem, vid namn Anders Nilsson Kung — beväpnad endast med ett spjut, stack detsamma genom öppningen för att undersöka om nalle var tillfinnandes. Denne lapp, som är van vid dylika ätventyr och mäste hålla sig på höjden, ofvanföre öppningen, hado ingenting att befara; men hr Holmström, som ensam följde lappen straxt efter i spåret, tog plats nedanföre 1döppningen, då i detsamma nalle stack ut hufvudet genom snödrifvan och vände sig emot honom med ett förfärligt rytande. Utan att förlora fattningen, stod herr Holmström just i begrepp att imtaga en fördelaktigare ställning och gifva nalle skottet, då de vid hans fötter fastbundna skidorna håftade vid en buske, hvarigenom hr H. töll omkull med ansigtet vändt emot björnen. Situationen var då naturligtvis ej den behagligaste, helst björnen befann sig på endast urgefär tio alnars afstånd och arbetade af alla krafter för att komma ut ur den trånga idöppningen. Länsman Bjuhr, som fruktade att Nalle skulle lösgöra sig och anfalla hr H., skyndade derföre fram och affyrade ett skott, som lindrigt sårade, men ännu mer retade björnen, hvilken nästan i samma ögonblick kom rusande uutöre snödrifvan. Till all lycka hade hr Holmström under tiden åter kommit på fötterna och gaf nalle ett väl riktadt skott, hvaraf följde en betydlig blodförlust och en betydlig saktad gång, hvarunder flera af sällskapet blefvo i tilltälle att sända honom sina varmare helsningar, så att han slutligen dignade till marken. Hr Holmström köpte derefter det dödade djuret. — Vid hudens aftagande upptäcktes att denna björn för icke så länge sedan hade öfver nosen erhålilt en svår blessyr, liknande ett yxhugg. Man tager derföre för gifvit, att nalle är densamme, som sistlidne sommar, då han nyss dödat tvenne kokreatur, af bonden Johan Fredriksson i Näsvattnet erhöll ett krafugt yxhugg öfver nosen. År det samma björn, så kunna många i orten glädja sig öfver hans undanrödjande; ty mån