Emellan en smickrares och en vågs tunga finnes den likheten, att båda luta åt det hållet som väger mest. SS Ovanliga kläder. Negrerna vid Tanganyikasjön i det inre af Afrika begagna urhålkade, tjocka bamburör till kläder. Dessa bäras på bara kroppen och tjena tillika såsom ett pansar emot fiendernas spjut oeh pilar. Den sinnrikhet och konstfärdighet hvarmed dessa kläder äro förfärdigade lär vara högst beundransvärd, då man tar i betraktande, att det är vilda obildade menniskor som inventerat och förfärdigat desamma, I Siamesarne visa djur af hvit färg nästan gudomlig vörnad. När, till exempel, en af deras prester möter en hvit tupp, så blottar han ödmjukt sitt hufvud, samt knäfaller och uppläser en lång bön. I allmänhet bebandlas djuren der i landet mycket väl. Aporna, säger Siamesaren, äro menniskor, visserligen vanlottade hvad utseendet och talförmågan angår, men hvilka dock ega anspråk på att blifva betraktade såsom medmenniskor, En hästkur. En furste, som hade en mängd hästar på stallet, märkte att en betydlig mängd vin på sista tiden åtgått för hästarnes kirurgiska behandling. Han kallade derföre en dag till sig sin hbof-djurläkare och frågade honom om det vore skadligt för hästarne att man uppblandade det vin som begagnades vid sårförbindningen med Coloqvintpiller. Läkaren trodde ej att detta kunde utöfva något menligt inflytande, och fursten lät nu i hemlighet uppblanda vinet med ofvannämde tillsats. — Dagen derpå hade alla stalldrängarne kolera. — Efter denna lyckade kur borde fursten upphöjas till Kur-furste. Ett Testamente på Hafsbotten. TI ett fransyskt blad berättas följande besynnerliga historia. Innan vi återgifva den här, vilja vi dock anmärka, att någon person med det namn som uppgifves tillhöra hjelten i detsamma — Sir Edvard Egerton — ej är känd inom Englands aristokrati. Berättelsen lyder såhär: Sir Edvard Egerton, systerson till Sir Robert Peel, har nyligen lemnat Nizza för att begifva sig till Grasse. Denne unge man har sedan någon tid varit sysselsatt med att förskaffa nödiga upplysningar för upptäckandet af ett testamente gjordt af en af hans onklar, hvilken deruti insatt honom till arfvinge af en förmögenhet uppskattad till trettiotvå millioner. En del af denna förmögenhet bestod af trettio hus i London och af en hel gata i Edinburg. Testamentet kunde efter testators död ej återfinnas, och alla försök att upptäcka det hafva varit fruktlösa. Sistlidne Augusti emottog en mr. Himmel, prest i Dublin, angående detsamma följande bigt: — Den rike onkeln stadd på resa till Italien, gick för någon tid sedan ombord på Ville de Grasse, en ångbåt, hvilken under denna resa sjönk nära Hyeres. Alla hans effekter och papper gingo förlorade, men han sjelf räddades ; han led emellertid af en förkylning och dog i Nizza. Straxt före döden befallde han sin sekreterare skrifva till sin brorson att denne skulle komma så fort som möjligt: men sekreteraren, som förmodade att den döcnde ville göra ett nytt testamente för sin brorson, afsände cj brefvet emedan han hyste agg emot den scnare. Ex-Sekreteraren blef snart sjuk och dog äfven han, men bad på sin dödsbädd bigtfadren att söka godtgöra hvad som blifvit brutit, genom att underrätta Sir Egerton om förhållandet. Detta skedde, och Sir Egerton håller nu på att i Grasse eller Cannes Tförskaffa sig underrättelser om den plats, hvarest skeppet sjunkit. Han hoppas att den aflidne onkelns kappsäckar ännu måtte vara oskadade och att han i någon af dem skall finna testamentet. Ett bolag har bildats i London för att bjelpa honom att taga upp skeppet. Han vill till betäckandet af kostnaderna förskottera 20,000 pund och utlofvar dessutom 5,000,000 francs af sin förmögenhet, ifall den skulle kunna uppfiskas från hafsbotten. TI det förlorade skeppet funnos föröfrigt äfven stora penningsummor och andra artiklar af värde tillhörande andra personer; och det har uppstått fråga om huruvida ej det engelska bolaget har rätt att behålla all den rikedom det kan komma att uppfiska. ss TRE RRFTTTT KKR KC AK RR DR RR KORT 0 0 — — — ——VVS