Jå ningen föreslås derföre den förändringen att! dessa tillåtelser må lösas för vissa tider af året emot 1å3 . Man förmodar att inkomsten häraf, som hittills .varit 50,000 , skulle derefter ökas med 10,000 . Af åtskilliga andra förändringar7och nya afgifter, äfvensom al mindre betydliga stämpelafgifter, arfsafgifter c. väntas en inkomst 45,000 E. Hela summan af hvad som skall inflyta i följd af nya afgifter och förändringar af de äldre anslås till 906,000 2. I följd af den betydliga förminskning af tjenstemannagöromål, som de föreslagna reformerna skola förorsaka, väntas en besparing i tulloch konsumtions-administrationen af 86.000 för det första året, samt att den längre fram skall stiga till 150,000 . Inalles vinner staten således årligen 992,000 . Genom en förändring i kreditsystemet rörande maltoch humleafgifterna, vinnes årligen 1,400,000 2, hvilken inkomst, i följd af sin natur, blott kommer att inflyta ett år. Bibehållandet af tullen på socker och thå, sådan den nu är, kommer att gifva 2,100,000 2. Af den uppgifna bristen 12,500,000 , återstå alltså ännu 8,008,000 att betäcka. Derföre föreslås att inkomstskatten förnyas och förhöjes från 9 d. till 10 d. af hvarje . Härigenom skall årligen inflyta till statskassan 8, 472,000 , så att ett öfverskott af 464,000 uppkommer. Då jag) redan vid flera föregående tillfällen sökt framställa den engelska inkomstskattens väsende samt sjelftaxeringsprincipen och undersökningen af de olika källor, hvarifrån inkomster flyta och dervid påpekat huru väsendtligt den skiljer sig från vår i flera hänseenden olyckliga förmögenhetsoch tillfällighetsskatt, som låter så ofantligt mycket bero på taxeringskomittåernas godtycke, såväl vid beräkningen af förmögenheten, som vid bhedömandet af den af familjeförhållanden beroende förmågan att erlägga skatt m. m. — vill jag icke här vidare inlåta mig i detta ämne. Deremot vill jag påpeka det märkliga bevis för inkomstskattens betydelse för den nya skattelagstiftningen, som ligger deri, att, oaktadt i synnerhet handlande och fabrikanter klaga mycket öfver denna skatt, man dock ständigt finner att, när den jemföres med andra skatter, isynnerhet med tulloch konsumtionsafgifter, det stora flertalet bland just dessa klasser, som eljest klaga mest, fördrager inkomstskatten framför andra skatter, som komma i fråga. Detta tyckes antyda, att inkomstskatten tframdeles kommer att spela en ständigt allt etörre roll, såsom varande den skatt, som med alla sina olägenheter dock är den drägligaste, och som, på det hela taget, mest uppfyller rättvisans fordringar. Inkofhstskatten i England skall, såsom redan är nämndt, uppbäras efter 10 d. at hvarje :s inkomst. Emellertid åro ringare inkomster helt och hållet fria från denna skat, och för inkomst under 150 fordras blott 7 d. af hvarje : Hitulls har skatten uppburits sålunda att hälften af den för året beviljade skatten först inflyter följande året, hvartöre, såsom redan anförts, en inkomst för 1860—61 beräknas at skatten för 1859—60. Gladstone föreslår nu den förändringen att år 1860—061 skatt skall erläggas för trefjerdedels år, och den ofvananförda summan, 8,472,000 är således tre fjerdedelar af en 10 d. skatt för ett år. Gladstone afslutade sitt tal, som afhördes under fyra timmar med spänd uppmärksamhet, sålunda: Fordom drogo konungar omkring i sitt land, och sedan härolder sammankallat folket, utdeladespenningar bland de tillströmmande skarorna. Detta var säker igen ett skont skådespel, men det är ett icke mindre skönt nu, då tiderna och förhållandena äro annorlunda, att en monark ser sig istånd att, understödd