beter. Bildandet at ett nytt Norra Italien gör det till en nödvändighet för Frankrike, att för sin egen säkerhets skull fordra de nårgränsande alptrakterna. Frankrike skall dock icke besätta landet samt derigenom mojligen framkalla en insurrektion, utan i dess ställe förelägga stormakterna frågan. Det är att hoppas, avt den italienska frågan är nära sin lösning; fredens dagar skola återvända. Armeen är redan reducerad till 150,000 man, och afslutandet at handelsfördraget befäster alliansen med England. — Hvad är nu meningen i allt detta? Den höge talaren börjar med ett medgyvande af en omöjlighet att kunna utföra hysta planer. Med dessa ord kan med fog Villafrancafordraget anses vara, jemte förbindelserna till Osterrike, kastadt öfver bord. Angående den rätta andemeningen med Toskana torde ett meddelande i tidningen Morning Herald kunna tjena till någon ledning. Tidningen beråttar nemligen etter pålitlig källa under d. 1 Mars att konungen af Sardinien d. 26:te Febr. i Milano mottagit en depesch från Thouvenel, hvari det heter, alt kejsar Napoleon på intet sätt skall tillåta Foskanas inkorporation, men att han deremot medgifver Parmas, Modenas och Romagnans anslutning, dock mot afträdande af Savoyen. I kejsarens tal tyckes äfven detta Savoyens afträdande utgöra det conditio sina qua non, som uppställts för den så länge väntade lösningen af den italienska frågan. För öfrigt är talet fredligt. Det talas om härens reduktion och om en stundande fredens guldålder. Lempire cest la paix! så har det alltid hetat, om man ock just funnit de framkallade händelsernas gång bevisa motsatsen. Till följd af den unge prins Napoleon Bonapartes ankomst till Paris och hans utnämnande till kejserlig höghet, har man börjat göra anspelningar på att prinsen skulle vara en af kejsaren gynnad kandidat till någon af de kronor, som i Italien kunna bli färdiga att utdelas. oEn aft de första frågor, som skola föreläggas lagstiftande korpsen, är den om de stora transatlantiska ångbåtslinierna. — Det säges att inrikesministern utarbetat ett lagförslag angående en ny organisation af pressen i departementerna. — Moniteuren ottfentliggör ett dekret, hvari införseltullen å af fremmande fartyg importerad sink af första smältningen i råa massor, block, tackor eller plattar nedsättes Vill samma tull, som betalas för den af franska fartyg importerade zinken. Färgträ i block, importeradt från upplagsorterna af franska skepp, betalas i tull med 3 fr. pr 100 kilogrammer. — Under de sista 18 åren har handeln mellan Frankrike och Schweitz tilltagit i ofantlig skala. Importen från Schweitz till Frankrike uppgick år 1842 till 24,000,000 fr., men 1858 till 43,000,000. Exporten från Frankrike till Schweitz hade under samma tid ökats fr n 40,000,000 till 101,000,000 francs. Från England skrifves, att man under de senaste dagarne anställt skjutöfningar med Whitworthskanonerna, hvilka man ock funnit vara att i alla afseenden föredraga tramför de Armstrongska. Protskjutningarne företogos på Southportsstranden under stark blåst; mer än 2,000 åskådare hade infunnit sig, medlemmar af generalitetet, ingeniörer och machinister från alla trakter af landet, franska, svenska och österrikiska officerare. Oberäknadt den ofantliga skottvidden, väckte laddningens snabbhet och patronernas ändamålsenlighet allmän beundran. -Laddningen verkställes i en sexkantig tennbössa, som passar fullkomligt väl in i röret. Genom sjeltva skottet (förmedelst en bak på bössan anbragt fettklump, som vid affyrandet smälter och putsar röret rent) hålles kanonen så ren, att ingen putsning vidare skall behöfvas. Uppfinnaren är öfvertygad om att de allra starkaste plåtar af gjutjern, sådane som begagnas vid beklädningen at simmande batterier, icke skola kunna motstå hans 80:pundingar. I distriktet St. Helens i England hafva arbetarne vid alla kol-grufvorna inställt sitt arbete. De begära en förhöjning af 10 procent på sin dagslön; ty priset på kol har stigit ungefär såmycket, och det är derföre billigt att arbetaren äfven får njuta sin andel i grufegarnes vinst. Dessa ha ej fästat afseende vid påståendena, hvarföre 3,500 arbetare förenat sig om en strike. Miss Nightingale, den berömda sjuk