som föranledde Österrike, att icke längr vilja spela sin roll. Franktike har förblifvi trogen siv. Efter Österrikarnes aftåg had invånarne i legationerna icke så mycket gjor sig som funnit sig oberoende. Man kan der fore ej förebrå Frankrike ensam hvad sor skett. Depeschen erinrar vidare om, hur kejsaren redan d. 4 Juli förflutna året råd påfven, att medgifva några reformer, och hu ru detta råd blifvit tillbakavisadt. Rom ha låtit alla tillfällen, ätt åter underkasta sig le gationerna, gå obegagnade förbi. Med anled ning deraf tillskref kejsaren påfven sitt bre af d. 31 December. Herr Thouvenel uppräknar derefter all: de tillgifvenhetsbevis, som kejsaren i så vä sin inre som yttre politik gifvit påfven allt sedan år 1849. Man kan deraf sluta, hun lycklig den franska regeringen skulle skatta sig och huru lycklig den ännu skulle anse sig vara, om det funnes några medel, att kunn: minska den pålliga stolens förlägenhet. Mer här är fara för handen att Frankrikes gods vilja stöter på oöfversligliga hinder. Det gäl ler ej blott, att återlemna legationerna åt påtven, man måste äfven bevara dem åt honom utan att låta en ny intervention följa. . Händelserna hafva visat, huru föga en sådan åtgärd kan afhjelpa det ond:., hvaröfver Europa redan bildat sig en opinion. Ockupationen är genom det förflutnas läror utdömd. En sådan politik är för närvarande omöjlig. Då nu ögonblicket kommit, att söka någon annan utväg, har kejsaren gjort påfven uppmärksam på denna nödvändighet. En absolut vägran, att erkänna ställningens verkliga karakter, skulle endast ännu mera förvärra densamma och slutligen framkalla lika oötvevinnerliga hinder. Nu följer den redan i går omnämnda fordran att påfven må lemna det religiösa gebitet i sina diskussioner och cirkulär. Till tidningen Ami de la Religion skrifves från Avignon, alt restaurationen af pålvens dervarande palats, till hvilket ändamål man anslagit fyra millioner, blifvit uppskjuten på obestämd tid. — I Toulon hölls d. 10 dennes al vice amiral itomain-Desfossös på Marsfältet revy med eskaderns landstigningskompanier. Dessa improviserade soldaters utrustning och beväpning visa, hvilken nytta man vid ett handgemäng eller en öfverrumpling kan hafva af desamma. Då endast en del af eskadern finnes i Toulon, så bestodo trupperna blott af 1,000 man med 10 kanoner. Mesta uppseende väckte ett detachement äntrare. Dessa, som vid ett anfall måste gå först, äro beväpnade med revolvers med sex pipor, med en påse granater samt en yxa. De bära dessutom öfver skuldran en stege, som kan fällas ihop och är af 2 metres längd, och omkring kroppen ett långt snöre, i hvars ända är fästadt ett ankare med fyra hullingar. Dessa ankare äro afsedda, att vid gifvet tecken, kastas på vallar och murar, der de haka sig fast vid de minsta föremål, och på mindre än ett par minuter stå 50 man på de högsta murar innan fienden ännu fått. tid, att slå allarm. Schacken af Persien har för ordnande af sina finanser i Paris begärt en finans-inspektor, som man också beredvilligast lemnat honom. — Fyra unga män hafva på regeringens bekostnad begitvit sig till Kina, för att der lära sig landets språk och sedermera tjena till legatronstolkar. Från Paris telegraferas till Morning Post af d. 14: Det är osannt, att Cavour aflåtit ett audra cirkulär till Sardiniens diplomatiska agenter. Sardinska regeringen iakttager stor moderation i detia ögonblick. — Enligt Globe nlöpa från alla delar af landet tillfredsstälande berättelser om med hvilket bifall budseten emottagits. Handelskammaren i Bradford har aflåtit en resolution till förmån för vudgeten. Westminsters reformförening fattale i går en energiski resolution till förmån ör upphäfvandet af pappersskatten och i allnänhet förminskandet af indirekta skatter. I Lancashires reformförening uttalade Bright sitt ifall öfver budgeten, såsom gynnande fri