Bomullen i gamla och nya veriden. (Forts. och slut fr. föreg. N:o.) Det visade sig snart, att transporten öf ver land från det inre at Ostindien till ham narne ansenligt fördyrade bomullen; och at den indiska bomullen var mindre användba för maskinerna, än den amerikanska, som ha de längre trådar. Denna omständighet fram kallade snart odlingen af bomull i Förent: Staterna och knöt mellan dessa och Storbrit tannien ett handelsband, hvilket återigen gö England beroende af nya verlden. At de 1,40( millioner skålp.) bomull, som ärligen produ ceras öfver hela jorden, leverera Förenta Sta terna nu 1,000 millioner, hvaraf år 1855 der ofantliga summan af 681,629,124 skålp. kon på England, medan Ostindien samma år en dast utförde 145,179,216 skålp. till England Äfven detta hade ingen kunnat drömma sig året förut; ty år 1747 utskeppades för först gången från Charlestown till Europa sju ba lar bomull, och 1784 uppgick exporten till 71 balar! År 1785 infördes till Savannah för för sta gången från Bahamaöarne frön at gossy pium arboreum (trädbomull), som utmärkte sig för sina långa trådar och kallades Sea Island-Cotton, och utsädet frodades förträfflig på öarne Syd-Carolina och Georgia. Mer denna bomulls område är så litet, att de knappt upptager en halt grad på amerikan ska ostkusten. Nyare försök på det inre a halfön Florida hafva likväl lemnadt önskad resultat. År 1840 afkastade den amerikanska bom ullsodlingen 790,479,275 skålpund, år 185( 987,637,200 skålp. Detta lyckliga resulta skulle likväl ej ha uppnåtts utan de million tals svarta slafhänder, som arbeta i Unionen: sydliga stater, ty bomullsfälten fordra för dei ) Enligt de Bowe producerar Ostindien 185 millioner, det öfriga Asien 110, Brasilien 30, Sydamerika oct Mexiko 35, Westindien 8, Egypten 25, det öfriga Afrika 34 millioner skålp. bomull. v— ALL vn rn RANA