sluttning, en amfiteater, som vore passande att egna åt sig öfver hvarandra höjande monumenter. På bå da sidorna af kullen hafva gräfningar företagits med god framgång. På den branta sidan har man funnit de gamla befästningsverken, hvilka Scipio ej förmådde alldeles förstöra. Kolossala murar voro betäckta till en höjd af 56 fot med grus och aska. Murarne finnas bibehållna till en höjd af 12—15 fot; de äro uppförda af enorma stenblock och visa horisontela stenlager med inåt rigtade och framåtlöpande delar, som noga passa in i hvarandra. Man föreställe sig en 31 fots tjock mur, i hvars inre befinna sig en gång och äfven rum, och på hvars öfre del icke två, såsom på Babylons murar, utan fyra vagnar kunde köra i bredd. Den yttre sidan af muren är så tät och fast, att de gamles murbräckor ingenting kunde uträtta mot densamma. I muren befinner sig en sex fot bred, hemlig gång, som sammanbinder en rad af halfkretsformiga salar, hvilka följa på hvarandra utefter murens hela längd, såsom arkader i en portik. Ehuruväl de öfre delarne af denna byggnad äro nedrifne, så äro dock spår efter våningar ännu synbara. Således bekräfta sig historieskrifvarnes uppgifter, enligt hvilka Carthagos murar voro 30 fot tjocka och 45 fot bre-. da och hade tre våningar. Man kunde inom denna borg hysa 300 elefanter, 4,000 hästar och 24,000 soldater. Det tyckes som murarne varit försedda med friser, hvilka man kan betrakta som början till arabeskerna. På sluttningen på östra sidan har Beul upptäckt en stor romersk byggnad, som öfver hvalfven är betäckt med grus och har en facad af 160 fot. På detta ställe står nu ett åt Ludvig den helige helgadt kapell, så att man ej kunnat tillåta sig att här anställa forskningar, men man förmodar, att FEskulapi tempel stått på detta ställe. Beult har emellertid samlat talrika fragmenter af detta tempel, som var byggdt af hvit marmor i den korintiska ordningen och i en styl, fullkomligt värdig Augusti tidehvarf. Likaledes har stället blifvit funnet, hvarest let i romersk styl byggda Jupiters tempel stått. Hvad beträffar den stora byggnad, som måtte hatva varit antingen romerske prokonsulns öfver Arika palats eller Carthagos offentliga bibliothek, så nar denna byggnad blott blifvit delvis uppgräfd, ty ortsättningen af dessa arbeten skulle erfordra kostvader, som öfverstiga en privat persons tillgångar. sju stora salar hafva likväl kommit i dagen, hvari innas ornamenter i stuccatur, dyrbara marmorstoler m. m. Dessa salar ligga alldeles inunder det capell, som Ludvig Philip lät uppföra åt Ludvig den elige, på en plats, hvilken blifvit åt konungen öferlåten af beyen i Tunis. Beult har i slutet af sin berättelse framställt en mskan, att Frankrikes kejsare ville låta fortsätta lessa gräfningar, som ju ej kunna annat än vara af vögsta intresse, och i en sådan önskan tro vi, att lla, som älska historien såsom ett af de förnämsta ildningsmedel, skola instämma.