Gräfningarne i Carthago. Mer än 2,000 år hafva förflutit sedan Carthago förvandlades till en grushög, efter en lång, förbittrad kamp, som dess invånare förde mot Romarne för sin fädernesstads bestånd, en strid, hvarigenom de rikligen försonade sina förut begångna fel. Vår tid, som i konst och vetenskap låter så mycket stort och förtjenstfullt skåda dagen, tyckes äfven vara kallad att befria åtminstone en del af det en gang så mäktiga Carthagos ruiner från det stoft, som tjuge århundraden hopat öfver dem och att framställa bevis och fakta öfver denna stads vigtiga betydelse. Härför har man att tacka franske konsuln i Tunis Beule, som på egen bekostnad föranstaltat gräfningar derstädes. Tunis är, som bekant, beläget der det fordna Carthago stått. Herr Beule har nyligen till Academie des Inscriptions et Belles Lettres i Paris öfversändt en berättelse om sitt företag, ur hvilken vi låna följande: Byrsa, Carthagos Akropolis eller borg, den ursprungliga fristaden för Didos koloni, var den utgångspunkt, Beult valde för sina forskningar. Det är en platå af rätvinklig form, 188 fot hög och med en basis af 2,000 fot i omfång. Åt hafssidan är Byrsa alldeles brant, åt östra sidan visar den en lätt