Fadren. Af Björnstjerne Björnson. Den mäktigaste mannen i hela församlingen, om hvilken här skall berättas, hette Thord Överås. Han stod en dag i prestens kammare, hög och allvarlig: Jag har fått en son — sade han — och vill ha honom döpt. — ,Hvad skall han heta? — , Finn, efter fader min. — ,Och faddrarne? — De blefvo uppräknade och utgjorde bygdens bästa män och qvinnor, af Thords slägt. ,Är det eljest något? sporde presten och såg upp. — Bonden dröjde litet: Jag ville gerna hafva honom döpt för sig sjelft, sade han. — ,Det vill säga på en hyvardag? — ,Nästa Lördag kl. 12 på middagen.s — Är det eljest något? sporde presten. — , Eljest är det ingenting. Bonden vände på hufvan just som han ville gå. Då erste sig presten: ,ännu ett ord, och gick bort till Thord, tog hans hand och såg honom in i ögonen: .gifve Gud, att barnet må blifva dig till välsignelse. På samma dag 16 år derefter stod Thord iprestens kammare. Du håller dig godt, du Thord, sade presten; han såg ingen förändring hos honom. Jag har icke heller några sorger, svarade Thord. Dervid teg presten, men en stund derefter sporde han: ,hvad är ditt ärende i qväll? — ,I qväll kommer jag för sonen min, som skall konfirmeras i morgom — ,Det är en rask pilt. — Jag ville icke betala pastorn, förrän jag hörde, hvad nummer han fick på kyrkogolfvet. — , Han skall få N:o 1.4 — Jag hör det... och här är 10 riksdaler till pastorn. — ,,Är det eljest något? sporde presten och såg på Thord. — ,,Eljest är det ingenting. Thord gick. Åter sprungo åtta år förbi, och så hördes en dag buller utanför prestens kammare, ty många karlar kommo, och Thord främst. Prestcn såg upp och kände igen honom: ,,Du kommer manstark i qväll?4 — ,Jag skulle begära lysning för sonen min; han skall gifta sig med Karin i Storliden, dotter till Gudmund, som står här. — ,Hon är ju bygdens rikaste flicka? — ,,De säga så, svarade bonden och strök upp håret med den ena handen. Presten satt en stund försjunken i tankar; han sade intet, men införde namnen i sina böcker, och karlarne skrefvo under. Thord lade tre riksdaler på bordet. .Jag skall blott hafva en, sade presten. — ,, Vet det nog, men han är mitt enda barn; ville gerna göra det väl. — Presten tog emot pengarne. Det är nu