sättes dem, att denna bildning, äfvensom den sedermera på Carlberg inhemtade militära, skulle vinna i grundlighet, då den under vissa år finge uteslutande taga studiefliten ; anspråk, samt att valet mellan den militära och den civila vägen först behöfde göras vid en mognare ålder, då lusten deciderat sig och anlagen voro pröfvade. Hr Montgommery tillhör dessa envisa ideologer. som ej låta afskräcka sig af afslag, utan riksdag efter riksdag upprepa sina förslag i hopp att fördomarna under årens lopp hunnit skingras och att ständerna kommit till en riktigare öfvertygelse. Han har också åtskilliga gånger haft den tillfredsställelsen att se dessa förutsättningar besannas och motioner gå igenom, hvilka, då han först framställde den, mötte starkt motstånd och förkastades. Så har han också vid flera föregående riksdagar föreslagit utan framgång upphäfvandet eller reorganisationen afkrigsakademien vid Carlberg. Lika outtröttlig som den cumeiska sibyllan var, när det gällde att påtruga ro marekonungen sina böcker, har hr M. visa sig, då han äfven vid denna riksdag vinnlagi sig om att förmå stånderna att adoptera hans älsklingside, men i stället för att, följande hennes exempel, stympa den, har han gjor tillägg, som icke blott göra det ursprungligt förslaget ändamålsenligare, utan äfven i och för sig sjelfva äro af största betydelse fö! lösningen af en af vår tids vigtigaste frågor Vi vilja i ettföljande nummer taga dem lite närmare i betraktande.