namnet lyder — vilja gifva sig i leken i dag, eller om de skola hålla sig undan; och man befaller att hästen skall sadlas för er färd till Ceuta eller åt något annat håll, allt efter omständigheterna. Och så går den ena dagen efter den andra, med dess skärmytslingar, rekognoseringar och funderingar på de ting som tima skola under fälttåget. Den 7 December. Straxt efter kl. 12 förliden natt hördes skott från yttersta ändan af vår venstra flygel Officerarna begålvo sig allmänt nog ut ur tälten, ehuru vi här vid hufvudqvarteret voro på så stort afstånd att ingen omedelba fara kunde hota oss. Derföre fingo ock trupperna blifva i god ro. Då jag steg ur mitt tält och önskade mohrerna allt annat än godt för det att de icke läto oss få någon nattro. såg jag skott aflossas på två punkter af Ros de Olanos lägerplats. Elden räckte endast en kort stund och härledde sig måhända icke från några mohriska gevär utan från våra egna förposter såsom följd af ett falskt allarm. Denna korps har nyss anländt och soldaterna äro fullkomligt oerfarna. Sadana aliarm ha dock sin nytta med sig, ty de vänja soldaten att vara på sin vakt intill dess det blir allvar af. Emellertid borde förposterna förbjudas att allossa skott innan det är tillräckligt skäl dertill, ty armeen har så stora mödor att utstå, att dess sömn ej bör störas onödigtvis. Denna morgon är allt ännu lugnt (kl. 10), men skärmytslingarna börja vanligen icke så tidigt; moitos tyckas anse sex timmars verksamhet (från 11 till 5) vara tillräckligt. Vi ha redan haft fem skärmytslingar, hvaraf två fortjenade namn af drabbningar. Jag räknar då icke den lapprisaffären, som egde rum före general Echagues landning. Jag kan icke precist uppgifva, hvad vi hittilts förlorat i döda och sårade, men mindre än 1200 kan det icke vara. De anföras orlentligt och mycket korrekt i Madrids tidningar. Detta är en kall grå dag, och jag frukar att vi få regn. Det tyckes nästan vara allt nog för att vi skulle få snö, men jag ror att det nästan aldrig snöar här på slättandet.