Ett imerikanskt giftermål. En amerikanare hade förvärfvat sig en ansenlig förmögenhet och intet fattades honom nu utom en hustru, men, vare sig af slump eller otur, i hela landet kunde han ej finna en flicka efter sitt sinne. Han fattade derföre en vacker dag pennan och skref till en af sina Londoner-kommissionärer, hvilkens punktlighet i affärer var honom välbekant. Efter att ha talat åtskilligt om ulloch bomullsaffärer, öfvergick han slutligen till hufvudfrågan, newl. giftermåls-,affären. ,Jag har beslutat att gifta mig, skref han, , men finner ingen passande vara i marknaden. Det vore derföre min önskan att ni pr första lägenhet till mig öfversände en hustru, enligt nedanstående reqvisition. Hemgift är ej af nöden, men min blifvande hustru måste tillhöra en aktningsvärd familj, bör vara emellan 20 och 22 år, medelstor och välväxt, vacker, med oklanderligt rykte samt frisk och stark. Hon måste vidare kunna uthärda resans besvärligheter, så att jag ej blitver nödsakad a.t genast reqvirera en annan. När hon, enligt beställning och försedd med af eder egenhändigt uttärdadt rekommendationsbref här inträffar, så förbinder jag mig att emottaga och, efter 14 dagars sigt, gifta mig med henne. Högaktningsfullt William R..... Londoner-korrespondenten blef ej synnerligen öfverraskad af deuna skrifvelses innehåll. Broder Jonathan och John Bull förstå hvarandra väl i fråga om dylika excentriska saker. — Efter mycket och itrigt sökande trodde sig engelsmannen slutligen ha funnit en passande ,vara, det var en vacker flicka, dotter af fattiga men hederliga föräldrar, som utan betänkande antog förslaget. Försedd med nödiga papper afskeppades hon, tillika med en mängd andra till Herr William R... destinerade varor. I konnoissementet nämndes angående den tillämnade frun: ,Dito en flicka, 21 år gammal, på beställning, enligt bifogade intyg. Fartyget ankom med välbehållen last till ort och ställe. William stod väntande vid land ningsplatsen för att emottaga sina varor. Då han såg en vacker flicka stiga i land, presenterade han sig, hon öfverlemnade brefvet från kommissionären, och William läste: ,Den som öfverbringar detta är er tillämnade fru, hvilken jag, enl. värda skrifvelsen af d..... för HH. risk och räkning, väl konditionerad afsändt. Mamgsell, sade Amerikanen, ännu aldrig har en å mig dragen vexel protesterats (N.b. händelsen tilldrog sig före krisen) och sedan jag fått nöjet göra er bekantskap, skall jag visst icke göra början med den som ni presenterar; jag skall tvärtom skatta mig lycklig öfver att få inlösa densamma.