nom bibelus föreskrifter anse sig-tförphgtade att på alla sätt motarbeta slafveriet. Deremot bekymrade sig Brown icke mycket om att värfva manskap, emedan han trodde att Negrerna skulle resa sig, så snart han proklamerade deras frihet. I förlitande härpå började han i sitsl. Oktober månad ett uppror med en liten skara, hvilken inalles bestod at 16 hvita, deribland hans båda söner, samt 5 Negrer. Browns första företag kröntes med framgång. Det lyckades honom att öfverrumpla tyghuset i Harpers Ferry, att besätta en bro samt att afbryta jernbanorna och telegrafledningarne; derjemte fick han flera ansedda borgare i sitt våld, hvilka sedan kunde tjena honom som gislan. Men sakerna togo snart en annan vändning. Väl fick upprorsskaran hjelp i Harpers Ferry, men ej till den grad, som man väntat, och Negrerna besvarade uj den appell, som riktades till dem. Till följe häraf måste Brown öfvergifva sin ursprunghga plan, att tränga in i det inre af landet iör att förse plantage-negrerna med vapen, och efter en obetydlig gatustrid, i hvilken sex borgare stupade samt tre af hans skara, deribland hans ene son, måste han forskansa sig i tyghuset, hvarest han snart belägrades al reguhära trupper, hvilka i största hast blifvit reqvirerade från Washington och Baltimore Eter en kort parlamentering, hvilken atbröts då Brown hårdnackadt fordrade fri afmarsch med vapen och gislan, blef tyghuset tagel med storm efter ett förtvifladt motstånd. Brown, som erhållit fyra bajonettstyng och fem sabelhugg, blet tagen tillfånga tillika med fyra andra; resten stupade, deribland hans siste son. Hela affären misslyckades således; och efter de upplysningar, som sedan kommit : dagen, kunde utgången ej blifva annorlunda då Brown, utan kännedom om verkliga förhåilandena, hade bedömt allt efter sin egen fanatism. Han hade icke heller gjort klari for sig hvad han ville utföra om segren stan. nade på hans sida, och man har bland hans efterlemnade papper funnit ett utkast till er provisorisk regering, hvilket är så orimlig: och barnsligt, att det nästan kunde berötvi honom allt anseende. Men icke desto mindre har hans tilltag väckt en rörelse i sinnena liksom hvarenda slaf i hela unionen hade gripit till vapen, och slafstaterna känna sig : en sådan ångest, att deras tidningar änn långt etter händelsen fortfara att gitva de mest ofverdvifna skildringar om det passerade, un: der det man i Nord-staterna skänker Browi en sympati, hvilken otvetydigt är framkallac ej allenast af hans sorgliga öde, utan fastme at den stora och herrhga sak, för hvilker han kämpade. Under det rättegången pågick var hel: Virginia på krigsfot, och de ursinnigaste ryk ten voro dagligen i omlopp om de forsök, sou gjordes att befria Brown. I hela Amerik: har allmänna meningen tagit parti antinger för eller emot Brown; i många städer hafv: upplopp egt rum med hans namn som fältrop Än var det slafveripartiets pöbel som förstör de pressen för någon tidning, som tagit Browr i försvar, än var det abolitionisterna, son gjorde demonstrationer till hans fördel, oci sedan domstolen dömt Brown till döden till tog agitationen beständigt, emellan det änn syntes vara hopp att kunna rädda honom Men dödsdagen närmade sig. Slafpartiets on da samvete visade sig bäst i den utomordent liga förskräckelse, hvarmed de vidtagit all: forsigtighetsmått för att hindra något störan de at exekutionen. Guvernören Wise hade ej tillåtit någon af de otaliga civila personer hvilka derom anhållit, att fi åskåda afrättnin gen. Befallning var gifven att deliqventer genast skulle nedskjutas om något räddnings försök gjordes, och att trummorna skulle rö ras, på det John Brown ej skulle kunna fi säga ett sista ord till folket. Blott militä omgaf schavotten och detta till och med p: en omkrets af en engelsk mil. Lugn och mo dig gick Brown till döden. De våldsamma öfverdrifter till hvilka slaf veriets press gjort sig skyldig, och dess ut fall mot män, hvilka ansetts sympatisera mer Brown, hafva i hög grad gagnat dennes sak Till och med konservativa politici tala nu var nande till sydstaterna och moderata tidninga i Washington göra slafegarne uppmärksamm på, att hela deras uppträdande just är egnad att framkalla ett allmänt negeruppror. — Hu ru obetydligt Browns uppträdande under när varande förhållanden än var, har det icke AÅactaA mindra cam man car oifiit Alad nämn,