önska. Man vet dock icke hvad man skall tro i denna sak, och sålänge rustningarne fortsättas, skall den allmänna meningen allarmeras af hvarje tilldragelse, som kan hota att framkalla nya förvecklingar. Ett exempel härpå har just i dessa dagar visat sig på Börsen i Paris, der blotta ryktet om, att franska flottan skulle bombarderat Tanger, derför att Marockanarne beskjutit några franska krigsskepp, var tillräckligt att bringa Börsen ur jemvigt. Detta rykte tyckes dock märkvärdigt nog hava haft något sannt med sig, ty enligt ingångna telegrammer är det verkligen franska observationseskadern under amiral RomainDesfosse, som företaget bombardemetet. Men amiralen har blott hämnats för några skarpa skott, hvilka Marockanarne sändt ett franskt fartyg, samt derefter intagit en neutral hållning. Detta skall således förmodligen föranleda några allvarsammare konflikter, då det vill synas som engelska flottan varit en lugn åskådare af saken, och följaktligen måste hafva ansett upptuktningen varit på sin plats. — Det bästa vittnesbördet om en lycklig förändring i förhållandet mellan Frankrike och England torde man kunna hemta i Times yttranden. Det barska och bittra bladet har plötsligen bhfvit sjelfva vänligheten, och tillskrifver ingalunda franska regeringen utan helt och hållet den franska pressen orsaken till den uppkomna spänningen; ty den franska regeringen har nyligen genom sin påminnelse till journalerna visat, att hon icke varit delaktig i utfallen mot England. Angående situationen i Mellan-Italien lemnar en Florentinerkorrespondent åtskilliga upplysningar, af hvilka det är tydligt, att Buoncompagni ännu icke blifvit erkänd som regent i Toskana. Ricasoli vill blott betrakta honom såsom en af prins Carignans delegerade, och den florentinska kultusministern Salvagnoli, som rest till Modena, för att underhandla med Buoncompagni, har icke kunnat lyckas att häfva de uppkomna svårigheterna. Turinerkabinettet skall nu, på Ricasolis begäran, afgöra striden. — MellanItalienska armeen skall nu gå i vinterqvarter, och man hoppas att till våren kunna uppbringa den till 60,000 man med 12 batterier. — Den 2 d:s bildades en dansk ministör på Fredriksborgs slott. Den är ännu ej fulltalig, men skulle dock d. 3 d:s börja sina arbeten. Den består af: kammarherre Rotwitt, konseljpresident och justitieminister samt ad interim minister för Holstein; baron BlixenFinecke, utrikesminister och ad interim minister för Slesvig; general Thestrup, krigssamt a. i. marinminister; etatsråd Westenholz, finansminister, kammarh. Jesson inrikesminister och professor Borgen kultusminister.