Plena d. 29 November. Ridderskapet och Adeln. Hr Flachs bordlagda motion om gemensamma öfverläggningar angående granskning af bankens vexelhandel upptogs. Efter en långvarig debatt, hvarvid förslaget ömsom häftigt bekämpades och ifrigt understöddes af en stor mängd talare, begärdes slutligen votering, hvilken utföll sålunda, att förslaget, säsom för tidigt väckt, förkastades med 86 nej emot 60 ja — Derpå företogs hr Åkermans motion om bankens reorganisation och föranledde denna en vidlyftig diskussion, hvarvid ibland andra finansministern hr Gripenstedt i ett sakrikt anförande granskade åtskilliga detaljbestämmelser i motionen, hvars hufvudsyfte han dock gillade. Då hr Gripenstedt bland annat uttalat sig emot bankens rätt att utgifva sedlar, hvilka skulle i allmänna rörelsen såsom mynt gälla, och sålunda voro belagde med ett slags tvångskurs, så uppmanade honom hr R. T. Cederschiöld, att hos regeringen genomdrifva denra sin åsigt och i hennes namn afgifva motion i sådant syfte. Borgareståndet. I såväl förmiddagens som aftonens plenum remitterades till stats-utskottet en mängd motioner som blifvit väckta af: hr Ridderstad, om inköp af Afzelii Svenska Folkets Sagohäfder till sockenbiblioteken; hr Rudling, om anslag till skolhusbyggnad i Jönköping; hr HKistner, om anslag till väganläggningar i Lappmarkerne; hr Ericsson, om anslag till byggande af bibana från Kristianstad till södra stambanan; hr Berg, om öfverlåtelse kostnadsfritt till Uddevalla stad af ruinerna efter statens, vid nämnde stads brand, nebrända hus; hr Lamberg, ang. bibana från Ystad till södra stambanan; hr Holmqvist, om låneanslag till byggande af en bibana från Lindesberg till Frövi station på Örebro— Arbogabanan; hr Loven, om ett anslag af 8,000 rdr rut till docenten Thorell, såsom bidrag till hans resor i och för naturhistoriska forskningar samt till ordnande at redan samlade materialier; hr Rydin, om en national-belöning af 1,000 eller 500 rdr till mamsell Octavia Carlen för hennes utgifna arbete: Anteckningar öfver lifrustkammarens och klädkammarens samlingar; hr Rosenqvist, att landtbruks-akademiens sekreterare J. T. Nathhorst skulle, vid sitt afgående från tjensten, erhälla 4,500 rdr i årlig pension; hr Eneman, ang. bibana från Helsingborg till södra stambanan; hr Fridstedt, om anslag till hamnbyggnaden i Wenersborg; hr Thollander, om anslag till Carlstads hamn och kanalarbeten; hr Grenander, att anslaget till lön åt en adjunkt i zoologi vid Upsala universitet måtte öfverflyttas på en adjunkt i mekaniken; om pensionering af gamla militärläkare, i likhet med armens befäl; om ett anslag af 4,000 rdr rmt till den utmärkte naturtorskaren d:r Hedenborg, såsom en belöning för de at honom till fosterlandet hemsämda samlingarna, i hvilken motion förenade sig hrr Loven, Lallerstedt, Renström, Brun och Wern, hvilken senare tillstyrkte en årlig pension af 3,000 rdr rmt; hr Sundblad, om bättre ordnande af folkskolelärarnes aflöningsvilkor; hr Schwan, om anslag af 200,000 rdr till upprensning af Baggens-Stäket; till besvärsoch ekonomi-utskottet remitterades motioner af: hr Ridderstad, att kongl. teatern måtte komma under ministeriel styrelse; att den afgitt, som privata teatrar för hvarje representation erlägga till k. teatern, måtte upphöra; hr Blanche, om teawer-censurens upphäfvande; hr Hierta, att skärgårdsflottan måtte skiljas från örlogsflottan och förses med särskildt befäl, hvari hr Ridderstad instämde; hr Boman, om förbud för de i norra orterna anlagda s. k. elgdragen, samt tillåtelse att hvar som helst fälla rofdjur, holma björnar, m. m.; hr Sundblad, om de s. k. klockareposternes upphörande samt ötverflyttande på allm. postverket; dessuwom remitterades följande motioner af: hr Hierta, om upphäfvande af förbudet för utlänning att, utan att vara svensk medborgare få i stapelstad drifva affärsoch fabriksrörelse, till lag-utskottet. — Till nästa plenum bordlades följande motioner af: hr Ridderstad, att brottsling, som utstätt sitt straff och sedan uti 10 år fört en hedrande vandel måtte erhålla ett nytt betyg, hvari brottet ej omnämnes; att minimiafgifven vid bevillning nedsättes till samma belopp som förut, och bevillningen efter 2:dra art. blitver sädan den var före 1853; hr Wern, om afskaffande af hammarskatt och tackjernstionde; hr Schwan, att anslaget till jernvägarne bestä.nvmes till 27 mill., hvaraf 17,350,00v användas på vestra stambanan jemte Örebro-bibanan, 1,358,000 på Falköping—Jönköpingsbanan samt 6,820,000 på banan från Finjasjön till sjön Salen; att Statslånet må upptagas i England till belopp at 2 mill. pund sterl., d. v. 8 35 mill. riksmynt, i hvilket lån banken ingår för 350,000 pund eller 6,125,000 rdr rmt, motsvarande bankovinsten; att banken förbinder sig att inom viss tid ej atyttra dessa obligationer, de öfriga 8 mill. användas till att bistå fastighetsegare, hvilka hotas med en ny kris; om upprättandet af ett inhemskt tfondsystem, hvadan riksgäldskontoret skulle utgifva obligationer å 100, 200 och 400 rdr rmt, hvarje obligation försedd med kupong och räutebetalning hvarje halfår, hvilka kuponger skulle i landsorten inlösas aflandtränterierna och mottagas i kronouppbörden; hr Hierta, om försäljning at kungsgårdarne, kungsladugårdarne samt indragna boställen, och den härföre intlytande summan användas till afbetalning af jernvägslånen; hr Widell, att stapelstäder, hvilka hatva räv till kreditupplag, måtte erhålla inrikes transitorätt och nederlagsrätt; om rättighet för postverket att kostnadsfritt atsända post och postförare på hvarje jernbana, som byggts med statsbidrag; hr Wahlbom, om ändring i kompetensbestämmelserna i förordningen rörande rättighet att idka handelsrörelse i stad och på landet; hr Ekman om anläggande af verkstäder i och för fabricerande af inhemskt jernvägsmaterial; hr Holmqvist, om upphörande af exporttull på malm, med undantag af jernmalm; samt ändring i k. K.45 1855 rörande handelsböckers vitsord; hr Boman, om beskattning af hundkreatur, med undantag af vallhundar, hr Loven, om den medicinska undervisningens ordnande; om skyldighet för förmyndare att förvandla myndlingars medel i goda inteckningar eller obligationer, hr Rydin, att bokföringar skulle senast indrifvacs ; månaden näst efter hvarie avartals utgång: