pellpredikant, och enligt nu till ecklesiastikdepartementet inkomna statistiska uppgifter skulle det behöfvas en summa af 140,814 rdr 52 öre, hvadan motionären begärde för detta ändamål ett reservationsanslag af 141,000 rdr rmt. Komminister Svartengren och prosten Arrhenius protesterade mot, att icke sockenoch pastorats-adjunkterna inom Carlstads stift blifvit upptagne i beräkningen. Sedan föröfrigt åtskillige talare yttrat sig till förmån för motionen, förklarade domprosten IKnös, att denna fråga sannolikt är den vigtigaste, hvarmed ståndet denna riksdag kommer att sysselsätta sig samt att ingen inskränkning i det begärda anslagets belopp borde komma ifråga. På behandlingen af denna motion torde det bero, om det för framtiden skall finnas en svensk kyrka eller ej. — Ylere ståndsledamöter instämde med komminister Beckman i den motion, att statsutskottet skulle anmodas ofördröjligen taga denna vigtiga fråga under sin behandling och icke vänta till dess 7 hufvudutlar hunnit genomgås. Komminister Lexells motion äfvensom denna sista remitterades till stats-utskottet. D:r Säve, som uti ett längre anförande framhöll den mängd af verldsliga bestyr, hvaraf presterskapet är öfverhopadt, yrkade att vederbörande hädanetter, när det ifrågakommer att belasta presterskapet med nya sådana bestyr, måtte tillse, om ej desamma kunna på andra tjenstemän eller kommunalstyrelser) ötverflyttas samt att, i likhet med hvad som vid 1828—30 års riksdag föreslogs, K. M. vid alla sådana tillfällen måtte inhemta ståndets — i händelse af riksdag, — eller eljest konsistoriernas utlåtande öfver lämpligheten af att ålägga presterskapet nya verldsliga göromål. Motionen remitterades till ståndets enskilda utskotts lagafdelning. — Prosten Wahlander framställde nu en motion om presterskapets befrielse från ett verldsligt bestyr, nemligen förvaltningen af kyrkans och folkskolornas medel, och yrkade han, att församlingen skulle genom val utse lämplig och tillförlitlig person, som borde med fullt ansvar förvalta dessa medel. Begärdes på bordet. — Kyrkoh. Ternström beklagade sig öfver den råhet och de grofva laster, som gå i jembredd med vår tids skryt öfver en stigande civilisation och ansåg isynnerhet otuktslasten vara en kräftskada på samhället; men sedan skamstraffen bortfallit kan man komma ifrån allt straff för otukt med 2 rdr böter till kyrkan. Talaren yrkade nu, att för kyrkans värdighets skull dessa böter icke måtte ingå till kyrkan, utan heldre till sockennämnden, för att användas till fattigvården. Remiss till lag-utskottet. Borgareståndet. Följande motioner väcktes: hr Boman, om skatt på röktobak, som importeras ; bevillningsstämpel på tobakskarduser samt frimärke på hvarje cigarr; hr Renström, att de anslag, som vid förra riksdagen beviljades till upprättande af tekniska elementarskolor i riket, skulle försvinna samt i sammanhang härmed om ytterligare statsanslag till Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, mot hvilken motion hrr Rydin, Wistelius, Ekelund, Sundblad, Boman och Grenander på det bestämdaste uppträdde, i det att de visserligen ej missunnade Chalmerska skolan, som var förut så rikt doterad, allt anslag den kunde få, men angåfvo skälen hvarföre de unga tekniska skolorna ej ännu hunnit göra så stora framsteg, samt påyrkade att dessas anslag ej skulle förminskas, utan flera dylika skolor i stället upprättas; motionen remitterades till stats-utskottet; hr Hjertström, om låneanslag till hamn-anläggning i Grenna, hvilken motion understöddes af hrr Wahlbom och Sundblad samt remitterades till stats-utskottet; hr Carlsson, om nedsättande af en komit, för utarbetande af en ny sjölag, hvari hrr Björck, Palander, Ekholm, Hammar, Schenström, Ekelund, Staaff, Lamberg och Widell instämde; hr Ekhobn likväl med den invändningen att ingen komite skulle nedsättas, utan K. M. skulle på sätt honom bäst synes låta utarbeta förslaget till sjölag; remitterades till lag-utskottet; hr Widell, att flera kronan tillhöriga och på Marstrand belägna hus och tomter skulle till staden eller enskilde försäljas, men att dessförinnan jord skulle fråntagas till uppbyggande af läroverkshus; hr Hjerta, om ändringar i k. förordningen angående sockenstämmor, hvilket understöddes af hrr Dahm, Sundvallsson, Lamberg och Staaff samt om ändring i kungörelsen rörande riksmyntet derhän, att inga sedlar skulle utgifvas på 1 rdr rmts valör samt att hela specier alltid skulle finnas i banken till vexling; remitterades till besvärsoch ekonomi-utskottet. Sedan hrr Rudling och Berg, representanter för Jönköping och Uddevalla, blifvit helsade af talmannen samt intagit sina platser i ståndet, väcktes motioner af: hr Hierta, om ändring i vissa 88 af kgl. kungörelsen af den 4 Maj 1855, angående handelsböcker och handelsräkningar. samt i förordningen angående hemmansklyfning och jordafsöndring, hvilka båda bordlades; hr Kock, om ändring i författningarne rörande bördsrätt i stad; bordlades, hr Björck, om ändring af vissa 8 i handelsbalken, bordlades; hr Sundvallson, att arbetare måtte ega sjelfförsvar för sina kronoutskylder; remitterades till bevillnings -utskottet; om ändring i 7 kap. 18, 12 kap. 28 ärfdabalken derhän, att man i stad måtte få vid bouppteckning anlita annan person, till hvilken man hyser förtroende, än magistratsperson, hvilken motion efter gillande anföranden af hrr Sundblad, Grenander och Brun rörande motionens syfte, samt ogillande af hr Schenström rörande dess ordalydelse, bordlades; hr Staaff, om anslag till nya vägars anläggande från Sollefteå öfver Ångermanland och Jemtland till Norge. Derefter företogs till behandling de genom ridderskapet och adelus protokollsutdrag borgareståndet kommunicerade motionerna af hr Schwerin och Adlersparre, nemligen: frih. Schwerius motion n:r 1 rörande penningeväsendets ordnande, hvilken föranledde någon diskussion: hr Renström trodde ej banken vara skyddad så länge riksens ständer ensamma egde den under sin lydno samt till sin disposition, utan instämde i motionärens yrkande, att den i sig äfven skulle inrymma enskilde aktieegare; såsom den nu styres kunde den lätt råka i förlägenhet för att inlösa sina egna sedlar. Önskade nedsättande af en komite för utredande och ordnande af denna fråga samt föreslog att banken borde utgifva sedlar på 5, 3 och 2 rdr rmt; hr Ditzinger protesterade mot dessa hr Renströms åsigter; ville ej på något vilkor medgifva att banken IA KO ee Afvarlätacs Åt aAncalslda aleca avs 4