TUKSAGaSen. Plena d. 24 November. Ridderskapet och Adeln. Emot hr Stjernefelts motion om nedsättning af telegraf-portot, yttrade hr v. Ehrenheim, att det vore förtidigt att på erfarenhetsgrunder kunna förkasta det nyss införda högre portot, som tal. ansåg med afseende på verkets inkomster hatva lemnat ett godt resultat under senaste qvartal. Hr Stjernefelt anmärkte att telegrammens antal minskats. Motionen remitterades till ekonomi-utskottet. — I hr Sköldebrands motion om hedersdomstolars införande vid armen instämde hrr Stjernsvärd och v. Knorring, som åberopat preussiska förhållanden. Grefve Creutz motsatte sig motionen. Hr Brakel ansåg motionen grundlagsvidrig, då ingen embetsman kunde utan laga dom aftsättas. Hr Stjernsvärd ansåg, att om domstolarne blefve lagligen inrättade, så vore domen äfven laga dom. Hrr Dalman och Westfelt yttrade sig emot motionen. — Motioner väcktes af: hr Akerman, om reorganisation af riksbankens styrelse och förvaltning. — Gretve Liljenerantz, 1 om reorganisation af privatbankarne, 2 om ändring af gällandeg föreskrifter tör riksbankens s: delutgifning. — lir Dalman, 1 om organisation af ett inhemskt fondsystem, 2 om förhöjd tull på spritvaror, samt upphäfvande af nederlagsrätt för dem, 3 att bördsrätt icke må sträcka sig längre än till säljarens barn, 4 att oäkta barn må få taga arf efter moder, då äkta ej finnes, 5 om teatercensurens upphäfvande. — N:r 5 bordlades, de öfriga remitterades till vederböriga utskott. — Gretve Anckarsvärd om anslag till offentliga vetenskapliga föreläsningar i hufvudstaden. — Frih. Knorring om konpsumtionsskatt å tobak; remitterades till bevillnings-utskottet. — r Cederschöld F. A., 1 om anslag af 100,000 rdr till inrättande af en vårdanstalt för obotligt sjuka. 2 om uppköp för statens räkning af 250 ex. af hr Scheutz universaloch konversations-lexikon. Remitterades. — Frib. Alströmer. 1 om utvidgande af landthandelns rättigheter, 2 Att jernkontorets kreditiv i banken måtte få fortfara till nästa riksdag. Remitterades. — Hr Brakel. 1 om upphäfvande af duellsplakatet, 2 om en vapenkomite, som egde att åstadkomma likformighet och system i svenska och norska armens och tlottans beväpning. Begärdes på bordet. — Hr v. Ehrenheim. 1 Om afskaftande af pass för resande inom landet, 2 om förändring i användandet af de medel, som inflyta såsom atgift för bränvins-utskänkning. Remitterades. — Hr Palman. Om att prestbetyg icke må upptaga bestraffning för brott efter en viss tid från den, då förseelsen blifvit begången, om ingen anmärkning mot den felande sedan dess blifvit gjord. Remitterad till ekonomi-utskottet. — Grefve Adlersparre. Om afskaffande af den afgift, som till förmån för kongl. teatern åligger landsorts-teatrarne för hvarje deras representation. Begärdes på bordet. — Grefve Lewenhaupt. 1 om 10,000 rdrs statsanslag för tillgodogörande af inhemska färgstofter. 2 om vitesförbud mot kreatursbete å landsvägar. Begärdes på bordet. Greftve Löfvenhjelm om nedsättande af en komite, som egde att afgifva förslag om sättet att i Vvir lagstiftning fylla bristen af ett stadgande om hvad som i andra länders lagar kallas mors civilis, medborgerlig död, bestående deri, att tör förbrytelse fängslad person icke äger rätt att förvalta egendom eller åtnjuta hvilken som helst annan medborgares förmån. 2. Om införande af Charta sigillata eller stämpelpappers-afgift för att deri finna ewt medel att beskatta formögenheten. 3. Förslag till ändring i riksbankssedlarnes färg och storlek, för att till misstags förekommande vinna större olikhet imellan olika valörer, äfvensom att privatbankernas sedlar, lika till färg och storlek, komme att mot billig ersättning tryckas å statens sedeltryckeri, Tumba. Remiss till vederbörliga utskott. — Frih. Creutz, om atskaffande at officerares giftomannarätt för soldater. Bordlades. — Hr Robsahm om pensioner åt qvariefvande officerare från Sverges senaste krig. Presteståndet. H. IH. erkebiskopen tillkännagaf, att från Tyskland ankommit bref med anhållan om bidrag till uppresande af ett monument ötver reformatorn Melanchton, samt att anteckningslistor härför funnos utlagda. — Kyrkoherden Otterström framhöll nödvänuigheten af genomgripande åtgärder för prestbristens afhjelpande och yrkade att första klassens pastorat skulle försvinna, åtskilliga af andra klassens nedflyttas i tredje och endast tvenne klasser finnas. — Med anledning af prof. Sundbergs och prosten Sondens motioner om förändradt ansvar för prest i fråga om afvittring uppstod en vidlyftig diskussion Prosten Lindberg ville, att enkling eller enka, som ämnade ingå nytt äktenskap, skulle förete ett at tvenne giltiga vittnen bestyrkt intyg om verkstäld afvittring. Prosten Rundgren ansåg ingen förändring uti den nu gällande lagstiftningen härutinnan nödig; detta var ätven prosten Kjellströms mening, blott med den skilnad, att han ansag straffbestämmelsen alltför hög, och yrkade, att stats-utskottet måtte utreda saken så, att prest må veta, hvad han i forekommande fall har att göra. Sedan äfven doktor Säve, prosten Melen och prosten Wahlander yttrat sig, talade äfven biskop Björck för en förändring. Prostarne Sondens och Lindbergs motioner remitterades till lag-utskottet. — Kommumister Svartengrens motion om pastoralexamens borttagande och ersättande med ett praktiskt prof rönte i vissa delar understöd af biskop Björck, men ogillades af d:r Säve, och remitterades till lagoch ekonomi-utskoiten. — Nya motioner väcktes at: Biskop Anjou yrkade en utvidgad rätt for församlingen vid prestval och större afseende på församlingens önskan, än som nu är vanligt, hvadan han trodde en återgång till de i 1686 års kyrkolag stadgade grundsatser vara riktig. Men på det församlingen icke skulle anse sig nödvändigt bunden vid den profpredikant, hon kallat, borde hon kalla två eller tre, hvilka åter bort erhålla kallelse at halfva antalet röstegande inom församlingen, äfvensom könsistorium borde ega veto eller kunna utesluta någon af de kallade 0. s. v. — Prosten Kullman föreslog förändring i rese-reglementet med anledning af nutidens fönhöttun da lammunilratianavr acoamt att oälranda 311