Riksdagen. Den 19 d:s öfverlemnades till samtlige riksstånden 11 kongl. propositioner och 8 skrifvelser, af hvilka vi anföra följande såsom de vigtigaste: angående statens jernvägsbyggnader; om anskaffande af medel för fortsättning af dessa samt andra sammanhang dermed egande ämnen; angående ändringar i gällande förordningar om vilkoren för b invinstillverkning; angående grunderna för en törändring i sättet för utgörande af presterskapets aflöning; om väckt fråa om lindring i båtsmanshållet med afseende på ferifrån utgående beklädnadsbidrag; förslag till redaktionsförändringar och tillägg i nu gällande tulltaxa, och förslag till ordnande af den civila helsovården i riket. Plena d. 19 November. Ridderskapet och Adeln. Ståndet underättades att Konungen svarat på adressen om kröningen, att han framdeles under loppet af riksdagen ville best mma dagen för densamma. Borgarståndets inbjudan till deltagande i kondoleansadressen till Enkedrottning Josefina antogs. Grefve Adlersparres motion om indragning successive af biskopsembetena, företogs till behandling. Frih. R. Cederström anmärkte att motionären helt och hållet lemnat ovidrördt huru stiftsstyrelserna skulle organiseras, ifall biskopsembetena indrogos. Ansåg det omöjligt för någon mensklig förmåga att inspektera och styra så stora stift, som de trenne, i hvilka mot. ville indela riket. Kunde således ej understödja motionen. Grefve H. Hamilton (statsrådet) ansåg att vigten och mångfalden af biskoparnes göromål kräfde att embetet bibehålles. Alla dessa bestyr kunna cj fullgöras af centralstyrelse. Stiften äro redan nu för stora, och hela rikets indelande i blott 3:ne skulle vara en blott statslyx, ty landet skulle aldrig kunna hafva något gagn af blott tre. Motionen bör förkastas. Frih. 4. Raab ansåg en och annan af biskopsstolarnes indragning af mycken vigt för landet ifråga om själavårdens bättre handhatvande, och för beredande af pensioner åt presterskapet. Anställde jemförelse med Danmark, som endast eger 3 biskopar, och ansåg att domprostarne mer än väl kunde sköta biskopsembetena. Frih. Creutz påstod att biskopsembetena, sådana de nu äro inrättade, ej äro ötverensstämmande med Guds ord ; svenska statskyrkan har ej heller, såsom kristlig, någon verklig nytta af biskoparne. Vid vissa tillfällen är biskopsembetet en fullkomligt papPistisk uppenbarelse, liksom det ock är en statslyx. Önskade för sin del att alla biskopsstolar måtte indragas, och ville understödja motionen såsom början till något bättre. Motionen remitterades till ekonomi-utskottet. — Grefve Adlersparres motion i sammanhang härmed, angående de indragna biskopslönernas användande till en pensionsfond för ålderstigna prestmän, föranledde en diskussion, vid hvilken frih. R. Cederström ansåg bela förslaget vara en utopi; hr C. Tham och grefve H. Hamilton bevisade med siffror dess omöjlighet. Med inkomsterna för de indragna biskopsembetena skulle endast 1 biskop i hela riket samt 2 pastorer och 2 komministrar inom hvarje klass kunna pensioneras. Äfven samtlige biskoparnes alla löneförmåner, uppgående med beräknade dubbla boställsafkastningar till 196,200 rdr, skulle icke räcka långt, då för pensioneringen af prestmän öfver 65 år endast uti 2 stift skulle erfordra 259,000 rdr. Remitterades till ekonomiutskottet. — Derefter f-retogs frih. Schwerins motion om reorganisation af Riksbanken, hvarvid frih. K. Bonde uppdrog en teckning af våra kredittörhållanden, hvilken helsades med lifligt bifall af ståndet och begärdes befordrad till trycket. — Vid behandlingen af frih. Creutz motion om giftomannarättens upphörande utmärkte sig isynnerhet frih. Alströmer för sina trånga åsigter och sin ringa aktning för qvinnan. Han ansåg neml. motionen vara nära nog galen, och bad Gud bevara oss för mormonismen, ty den skulle komma in bland oss om giftomannarätten borttoges. Åtskilliga motioner remitterades till vederbörande utskott; bordlades gjordes de kongliga propositionerna och en af friherre Sprengtporten väckt motion om upptagande af ett inhemskt lån för jernvägarnes fortsatta byggande. Följande motioner väcktes dessutom af: grefve af Ugglas om reglering af presterskapets löneförmåner samt förändring i nu gällande betordringssätt för prester; hr Anrep om understöd af 100 rdr i månaden ur riddarhuskassan för fortsatt utgifvande af de genealogiska tabellerna; hr Tham, C., om ändring i k. brefvet den 17 Okt. 1778, angående qvinnor som föda oäkta barn, eller förordning att lägrad qvinna skall hos pastor erkänna sin förbrytelse; grefve Löwenhjelm 1. om upprättande af förslag till ny handbok, 2. om en ny, rättvisare taxering af jordegendom, 3. om löners och pensioners befrielse från beskattning, 4. om en tull af 2 proc. å allt utgående guld och silfver, 5. om inrättande af provincial-pupillkammare, 6. att alla från utrikes ort kommande fartyg böra få erlägga alla hamnumgälder i det lands mynt, hvarifrån de äro; frih. Alströmer 1. om anslag af 10,000 rdr till resepredikanters utsändande ilandet, 2. om ändringar i edsformulären för embetsoch tjenstemän samt skärpta lagstadganden för svordom, 3. om att lagbestämmelser rörande tid för begåendet af nattvarden, bland militärer, måtte upphäfvas; hrr Lilliehöök C. B., och Nordenfeldt samt frih. Creutz opponerade sig mot motionärens yttrande, att inom armeen och flottan manskap kompanivis skulle kommenderas till nattvardsgång; af frih. Stjernstedt. J. W. om förändrad beskattningsgrund för mindre brännerier; hr Roos A., om bottagande af s. k. designation vid köp af fastigheter inom hufvudstaden. Presteständet. D:r Sandbergs motion, rörande vissa förändringar i bränvinslagstiftningen, föranledde någon diskussion; mot densamma talade prosten Modigh, d:r Gumelius och domprosten Björling, hvaremot motionen försvarades af d:r Björkman, d:r Sandberg och prosten Carlander. Motionen remitterades till bevillnings-utskottet, jemte en i sammanhang med densamma aft d:r Säve väckt motion om förbud mot utskänkning af bränvin om söndagarne äfven för städerna, der k. befhde efter vederbörande myndigheters hörande pröfvar nödigt sådant förordna. — Till bevillnings-utskottet remitterades äfven kyrkoherden Ot