Riksdagen. Plena d. 9 November. Ridderskapet och Adeln. Poletter uttogos ytterligare at 4 grefvar, 6 friherrar och 37 adelsmän. Till ledamot i Konstitutionsutskottet hade elektorerna utsett frib. J. E. Paykull samt till suppleant i samma utskott hv M. A. v. Krusenstjerna, och till ledamot i Ekonomi-utskottet hr C. J. H. Kuylenstjerna. Vid behandling af K. M:ts skrifvelse angående nya undervisningsanstalter för den qvinliga uppfostran, föreslog frih. R. Cederström att medel borde anslås för inköp af ett hus i Stockholm till inrättande af ett lärarinneseminarium. Hr v. Hofstens motion, att Köping-Hultbolaget skulle utan förbehåll återfå förverkade 75,0v0 rdr, remitterades till Statsutskottet. — Motioner väcktes af: hr Ehrenhoff om det tillägg till bankoreglementets Y 168, att bolagsmän och direktörer i privatbanker ej skola ega rätt till uppoch af-skrifningsräkning i sina banker; hr Montgommerie, G., om tillökning i pensioner åt de civile och militäre embetsmän, som tagit, afsked före den sista pensionsregleringen; frih. Akerhjelm, C., om förändring i skiftesstadgan; frih. Hermelin, om bildande af en lånefond för jordbrukets upphjelpande; hr Brakel, M., 1. att till K. M. ingå med begäran om förslag att flytta kgl. stallet från Helgeandsholmen på lämpligare plats till befordrande af denna holmes förskönande; 2. att val af elektorer skulle af ridderskapet och adeln företagas direkt, och icke medelst bänkmän; hr non Mentzer, om införseltull å spanmål; hr Bildt, D. G., 1. att stats-utskottet måtte inkomma med förslag till riksdagskostnadernas bestridande; 2. att samma utskott måtte föreslå lämplig ersättning åt landtmarskalken och ståndens talmän för deras representationskostnader; hr Edelsvärd, om utfärdande af utförligare byggnadsordningar för städerna och landsbygden; frih. Schulzenheim, om pension at 300 rdr år afl. prof. Zedritzs efterlemnade enka, och af 150 rdr åt hvardera af hans barn; hr Ribbing, A., om lån af 300,000 rdr för sjön Tåkerns i Östergötland sänkning. — De flesta af dessa motioner bordlades. Presteständet. Den kgl. propositionen rörande trämmande trosbekännare samt bestämmelser om ansvar för den, som twäder till eller utsprider villfarande lära, remitterades till Lag-utskot.et, sedan d:r Sandberg sökt visa att tillvaron at separata religionssamfund icke borde genom lag fastställas, men att man med kärlek och fördragsamhet skulle bemöta de affällige, utan att på dem tillämpa förhanden varande straftlagar, i det hopp att en närmare besinning skulle återföra dem till lutherska bekännelsen, hvisken innehåller den renaste uppfattningen af den kristna religionen; denna lära är äfven af konung och folk besvuren. Riksarkivarien Nordström anmärkte, att ingen bestämmelse var föreslagen i fråga om atgifterna till statskyrkan. Kyrkoh. Ternström erhöll tillåtelse att i nästa plenum afgifva ett yttrande i denna fråga, hvilket han önskade måtte medfölja till Lag-utskottet. — Den kgl. propositionen om anslag till folkundervisningens befrämjande remitterades efter någon diskussion till Stats-utskottet. D:r Säve fann det vara obilligt att församlingarna för sina skolor måste bidraga med två tredjedelar af kostnaderna och dessutom naturaprestationer, hvarför också utaf de anslagne 100,000 rdr för småbarnsskolors inrättande endast 69,000 rdr blifvit begagnade. Osäkert vore om de 1,017 småskolorna kunde under sådane förhållanden upprätthållas. Äfven hade han af skollärare i Göteborgs stift hört, att genom användande at qvinliga lärare vid småbarnsskolorna nödig homogenitet i undervisningen saknas. Dessutom ansåg han att skollärarens lön borde bestämmas till 400 rdr oberäknadt husrum, vedbrand m. m. Biskop Björck hade den erfarenhet, att i Göteborgs stift qvinnor med fördel begagnades vid undervisningen. Biskop Milln erinrade mot d:r Säve, att naturaprestationerna verkligen inberäknades uti församlingens bidrag till skolorna. Prosten Kullman hade i afseende på de qvinliga lirarne samma erfarenhet som biskop Björck; och hvad biskop Millen yttrat om naturaprestationerna bekräftades af förre ecklesiastik-ministern, biskop Anjou. Komminister Svartengren trodde, att i den mån som småbarnsskolorna blifva allmänna och lätt tillgängliga skulle pensa uti den allmänna folkskolan kunna höjas och de högre folkskolorna blifva öfverflödiga, hvaremot skollärarne då kunde få tillräcklig lön, såsom d:r Säve föreslagit. Kyrkoherden Otterström anmärkte, att utgörandet af naturaprestationerna begagnades såsom ett fint sätt att komma åt statens penningar, och det hände att maten för ett skolbarn, kanske ett fattighjon beräknades till 24—36 skilling om dagen. — De här anförda yttranden skulle bitogas remissen. — Till minskande af de dryga riksdagsomkostnaderna, hvilka förra riksdagen utgjorde 709,430 rdr, föreslog d:r Sandberg, att i protokollen skulle af hvarje talares föredrag blott intagas ett sammandrag af meningen och de anförda bevekelsegrunderna, dock med rättighet för den talare, som sådant åstundade, att få sitt anförande ordagrannt intaget i protokollet. Bordlades. — Prosten Janzon inledde med ett kärnfullt och vackert anförande den motion, att ingen lekman måtte få uppträda och hålla andliga föredrag i någon församling förr än han för samma församlings pastor upplyst när och hvar han ämnade uppträda, och antingen företett giltigt betyg på god frejd och renlärighet eller ock underkastat sig examinering af pastor, samt att hvarje kolportör måtte åläggas att, innan han utsprider någon skrift, aflemna ett exemplar till pastor att af honom genomses. — Samme motionär begärde ett statslån af 200,000 rdr bko för den fullständiga aftappningen af sjön Tåkern. De förra förslagen bordlades och det senare remitterades till statsutskottet. — Kyrkohb. Ternström yrkade skyldighet för församling och kronobetjening att hålla kyrkooch sockenväg i fullgodt skick, såsom annan allmän väg. — Prosten Falk föreslog, att det måtte åläggas prest att, när en församlingsbo önskar kommunicera i annan församling, uuder tysthetsedens helgd underrätta den andra församlingens pastor, om han vet något betänkligt att anföra mot församlingsmedlemmens andliga tillstånd. —D:r Säve föreslog en förbättring uti de lärares löneförmåner, hvilka före 1858 längre tid tjenat vid elementar-läroRT