Riksdagen. Plena d. 29 Oktober. Prestestandet. Justitie-ombudsmannens embets berättelse äfvensom en berättelse af tryckfrihets-kom mitterade remitterades till lagutskottet samt herra revisorers berättelse till banko-utskottet. Derefter tillkännagafs, att till utskottsledamöte. för presteståndet hade blifvit utsedde: Konstitutions-ulskottet. Biskop Butsch, professo Lindgren, hofpredik. Wensjoe, prof. Selander, kon traktsprost. Tegner och prosten Ljungdahl. — Sup pleanter: kontraktsprost. Rundgren och prosten Berg wall. Stats-utskottet. Bisk. Annerstedt, prost. Schram dokt. A. Nordström, prof. Carlson, prost. Wåhlander dokt. Gumeelius, prostarne Tellbom, Berlin och Ljung ren. i Bevillnings-utskottet. Bisk. Björck, hofpr. Nord. lund, kommin. Beckman, prostarne Säve, Carlander Kullman, Molen, Lindberg, Malmstedt, Nordlander och Söderberg. — Suppleanter: komuministrarne Åsbrink och Svartengren. Banko-utskottet. Bisk. Bergman, dokt. Björkman, riksarkivarien Nordström, dompr. Widebeck, dokt I. Norström, prostarne Almqvist och Sandberg, prof. Agardh och prosten Arrhenius. — Suppleant: prosten Bergman. Lag-utskottet. Bisk. Anjou, domprostarne Knös och Björling samt prof. Sundberg. Ekonomi-utskottet. Bisk. Milln, kontraktsprost. Emanuelsson, prost. Janzon, kyrkoh. Ötterström, prost. Collen, kommin. Malmborg, prostarne Kallström, Modigh, Lundholm och Falck, kyrkoh. Ternström och prost. Lodell. — Suppleanter: kommin. Westergren och Lexell. Expeditions-utskottet. Pastor primarius Fallenius, kyrkoh. Wennerström och kommin. Odelberg. Dessutom hade blifvit valde till ledamöter af presteståndets enskilda utskott i dess pastoralafdelning: biskop Anjou, domprosten Knös, kontraktsprostarne Rundgren och Emanuelsson, kommin. Malmborg, prost. Källström och prof. Sundberg ; samt i dess lag-afdelning: bisk. Millen, prost. Schram, kontraktsprost. Widebeck, dokt. Is. Norström, prostarne Arrhenius och Bergvall samt kommin. Westergren. Dokt. Säve reserverade sig mot det exklusiva sätt, hvarpå ständets elektorer vid utskottstillsättningen gått tillväga; man tycktes mera hafva afsett att förstärka en viss sidas inflytelse, än iakttagande af rättvisa och billighet. I fall man ämnade på sådant sätt bilda en fast sluten falang mot hvad man kallar representationens kärna, så borde man besinna, att de andra stånden kunde göra på samma sätt, då ändamålet i allt fall förfeladas. Detta vore den sjunde, och som han hoppades, den sista riksdag talaren bevistade, och han betygade sin fågnad öfver att icke vidare behöfva vara vittne till ett sådant förfarings-. sätt. Kommin. Beckman fann det något oväntadt att ingen suppleant blifvit tillsatt för statsutskottet, der det kunde vara lika vigtigt som för något annat utskott; med anledning hvaraf prosten Sandberg upplyste att det icke var tillgång till flera suppleanter; dessutom uppgaf prof. Lindgren det skäl, att en supleant i konstitutions-utskottet ansågs genast kunna behöfvas i anseende till en af dess ledamöters, hofpredikanten Wensjoes, sjukdom; äfvensom i bankoutskottet en ledamot var af vacklande helsa. Deremot vore i stats-utskottet alla dess medlemmar att påräkna. Prosten Almqvist hade icke väntat något eftertal med anledning at utskotts-valen. Han ansåg sig skyldig böja sig för ståndets majoritet, men han kunde icke finna någon förnuftig grund för elektorernas sätt att gå tillväga. Man hade nu gifvit de nya riksdagsmännen hedersplatserna med förbigående af gamla. Det hade varit skäl att låta alla elektorerna deltaga uti de förberedande öfverläggningarna. H. h. erkebiskopen ansåg dessa yttranden icke föranleda någon åtgärd, utan blott böra tagas till protokollet. Sjelf hade han med dessa angelägenheter ingenting att skaffa. Talmannen tackade å egna och ståndets vägnar biskop Millen för hans vackra riksdagspredikan och anmodade honom att låta från trycket utgifva densamma. Den lutherska församlingen i Paris hade genom vice konsistorii-presidenten Valette tackat erkebiskopen för det understöd af 5,381 rdr 71 öre, som blifvit i Sverige insamlade och till nämda församling öfverstyrda. a orgarständet. Sedan anmäldt blifvit att boktryckaren Ridderstad aflemnat sin polett, helsades han af talmannen samt intog sin plats i ståndet.