. Riksdagen. I Lördags, (d. 22 d:s) hade samtlige Riksstånder plena, för att mottaga K. M:ts bjudning till plenum lenorum, samt genom deputationer helsa hvarandra lidderskapet och Adelns deputation anfördes af öf. verstekammarjunkaren grefve E. A. Lewenhaupt, pre: steståndets af biskop G. D. Björck, borgareståndets a! grossh. Rinman, och bondeståndets af Nils Larsson Tullus. Adelus deputation begaf sig icke förr från Riddarhuset, än de öfriga ståndens deputationer di framfört medståndens helsningar. Sedan dessa 12 tal blifvit hållna och med lika många besvarade, sysselsatte sig stånden hufvudsakligen med enskilda angelägenheter. På aftonen erhöllo helsningsdeputationerna företräde hos H. M. Konungen, i närvaro af Drottningen, hertigarne af Östergötland och Dalarne samt prinsessan Eugenie, och hos Enkedrottning Desideria. Enkedrottning Josefina mottog, i anseende till den djupa sorgen, endast Talmännen. Vid dessa stora helsningsdeputationer höllos inalles 16 tal. Ridderskapet och Adeln. Hr Estenberg väckte motion om att till Konstitutionsutskottet skulle göras hemställan, huruvida ej ett särskildt utskott vid denna riksdag borde bildas, hvilket skulle utslutande sysselsätta sig med kyrkans angelägenheter. Talaren föreslog att det borde benämnas Kyrko-utskottet, och ansåg ett sådant vara af högsta behof påkalladt, då vär Tyrka vore behäftad med många och svåra brister, ja att man i våra kyrkor ej kunde få höra Guds ord rent och klart predikas. — Hr C. Tham protesterade allvarsamt mot syftningen ihr E:s yttrande, och förklarade att om någon skugga förr hvilat öfver vårt lands presterskap, emedan det ej skulle predikat Guds rena ord, så vore denna skugga nu alldeles skingrad och öfverallt i våra kyrkor predikas Evangelii oförtydbara sanningar. Motionen bordlades. — Polletter uttogos af ytterligare 4 grefvar, 5 friherrar och 18 adelsmän. Inalles äro således 310 poletter uttagna. Presteständet. Ståndet öfverenskom att elektorsval skulle verkställas d. 26 d:s. Till ledamöter i talmanskonferensen utsågos: biskop Annerstedt och d:r Björkman samt till suppleanter biskop Millen och prosten Tegner. Borgareoch Bondeständet förehade ej något anmärkningsvärdt. Plenum plenorum d. 24 Oktober. Den vanliga processionen vid Riksdagens öppnande från Slottet till Storkyrkan och tillbaka igen var befalld att ej ega rum. Sedan samtlige stånden samlat sig i kyrkan ankommo Konungen och prins Oskar, åkande, kl. något öfver 11 f. m., hvarefter gudstjen-. sten tog sin början. Altartjensten förrättades af prostarne Söderberg, Modigh och Lodell samt hofpredik. Moren. Predikan hölls af Biskop Millen. Efter predikans slut begåfvo sig H. M. Konungen och prins Oskar samt Rikets Ständer till Slottet, hvarefter processionen skedde till Rikssalen, i hvilken förut de trenne ofrälse stånden voro samlade kring thronen. Drottningen och prinsessan Lovisa hade intagit platser å den kgl. läktaren. Sedan konungen intagit sin plats på thronen och arffurstarne sina stolar, öppnade Konungen riksdagen med det sedvanliga Talet. Ur detsamma må anföras: — — — ett förslag omfattande brotten mot den personliga säkerheten skall Eder föreläggas. Jemväl är jag sinnad föreslå Eder att genom förändrade, med närvarande tids fördragsamhetsanda mera öfverensstämmande lagbud ordna olika tänkande trosförvandters förhållanden till staten och kyrkan. — — Den proposition om Statsverkets tillstånd och behof, som blifver Eder förelagd, skall ådagalägga det Statens finanser befinna sig i den lyckliga ställning, att de erbjuda ej allenast tillgångar till fyllande af de statsbehof, hvilka jag ansett nödigt framställa, utan äfven utvägar för fullföljande af våra jernvägsarbeten. — — Det är min afsigt att äska bidrag till fortsättning af de redan påbörjade Stambanorna, hvilkas fullbordan jag anser det vara vigtigt att i främsta rummet påskynda. — — — Deretter uppläste Statsministern för Utrikes ärendena berättelsen om hvad sedan sista Riksdag uti Rikets styrelse sig tilldragit. Sedermera uppträdde Landtmarskalken, Erkebiskopen samt Talmännen för Borgareoch Bondeståndet hvar för sig, och framförde, i sina stånds namn, deras underdåniga vördnad, hvarefter de fingo kyssa Konungens hand. Derefter gick Konungen från Rikssalen, åtföljd af processionen och beledsagad af Ridderskapet och Adeln, åter till sina rum; hvarefter äfven Riksstånden begåfvo sig till sina vanliga samlingsrum. — Vid den större middag, som konungen härefter gaf, serverades Landtmarskalken samt Ståndens talmän vid Konunvens egen taffel.