Article Image
sluta till ett förnyande af alliansen, då Frankrikes intressen i Kina blott äro af ringa betydelse i jemförelse med Englands. Enligt ett telegram skola dock de båda makterna redan inledt underhandlingar om ett kraftigt gemensamt uppträdande för att tukta Kina. Den i vårt förra nummer meddelade artikeln ur Monitören synes hufvudsakligast vara tillkommen för att återställa det vänskapliga förhållandet emellan kabinetterna i Paris och Wien. Att detta äfven lyckats är tyvärr alltför sannolikt. Furst Metternich skulle åter som d. 14 d:s afgå i en utomordentlig beskickning till Paris. Osterrike lugnar sig med afscende på de italienska angelägenheterna genom vissheten, att Frankrike icke skall tillåta deras ordnande genom en tredje makt, och framförallt att ej hertigdömena inforlifvas med Piemont. Emellertid tror man dock äfven i Wien att en konflikt med Enugland förr eller senare skall inträffa genom detta sakernas tillstånd. Monitörartikeln synes alls icke hafva gjort något ogynnsamt intryck på Italenarne. Atminstone gifver man sig klokt nog utseende at att icke se något skadligt i densamma. Man håller sig till Monitörens bestämda förklaring, att en intervention i hertigdömena ej från någon sida skall tillåtas, och man betraktar hela artikeln mindre som ett uttaladt hot mot Mellan-Italiens stater, än som en manifestation af de vänskapliga tänkesätten mot Österrike, och drager den slutledning ur artikeln, att ett fullständigt genomförande af preliminärerna 1 Villafranca är omöjligt. — I Italien går allt sin jemna och lugna gång, och det synes som man der ville gitva verlden ett nytt bevis på hvad ett folk förmår uträtta genom enighet och sammanhållning. National-. församlingarne i Toskana, Modena, Parma och Legationerna hafva röstat liksom med en mund; Modena och Parma hafva valt sig en diktator, och Legationerna hafva följt exemplet genom att gifva öfverste Cipriani oinskränkt makt och myndighet såsom generalguvernör. Föröfrigt synas Legationerna njuta en särskild ynnest af franska regeringen; ty det heter i en korrespondens till IUnion, att kabinettet i Tuilerierna förklarat den helige fadern i Rom, att Frankrike icke vill intervenera till förmån för honom i dessa provinser, utan att han gjorde klokast i att afsäga sig sina rättigheter på dem, då befolkningarnes önskningar om en egen och oberoende förvaltning äro öfverensstämmande med rätt och billighet. I Paris väntade man i dessa dagar en ny artikel i Monitören, hvilken skulle behandla meningsolikheterna mellan kabinetterna i Paris och London. De sedan inlupna underrättelserna från Kina torde dock tillsvidare inställa denna artikel, emedan förhållandet mellan kabimetterna derigenom blir något ändradt. — Den 14 d:s väntades kungen af Belgien till Biarritz, dit kejsaren och kejsarinnan d. 13 d:s begifvit sig från S:t Sauveur. — Konferensen i Zurich lefver ännu sitt skenlif, men hade d. 13 d:s i anledning af från Wien ingångna instruktioner blifvit uppskjuten tillsvidare. Samma dag ankom Storhertigen af Baden med familj till Zurich. Enligt från Kaukasus till Peterburg ingångna underrättelser har den tappre bergshöfdingen Schamyl blifvit tillfångatagen och skulle sändas till Petersburg. — England skall hafva blandat sig uti den spansk-marockanska striden genom att göra förfrågan om afsigten med rustningarne i Algesiras. Spanska regeringen har i all höflighet återvisat frågan såsom oberättigad. Spanien har en mängd förnärmelser att hämnas på Maurerna, och är ensamt domare i saker som röra dess nationalära. Den kraft med hvilken Spanien bedrifver rustningarne, tyder på, att det är spanska regeringens allvar att göra ett slut på Maurernas orolighet. Det vill synas som England vore bekymradt för dessa kära bundsförvandter. — Trots alla motsägelser påstås dock fortfarande att engelska regeringen tillställt den franska ett kongressförslag. — Byggnadsarbetarne i London hafva afslagit ett tillbud, som deras principaler gjort, att åter öpp-1 na sina verkstäder och engagera arbetare mot : det att dessa skriftligen förklara, att de icke äro ej. heller ämna ingå i någon arbetareförening. Times anser att arbetsherrarne ötverskrida sin rätt genom att vilja beröfva arbetarne associationsfrihet. — Enligt underrättelser från New-York af d. 31 Aug. hafva oroligheter utbrutit i Kansas. Traktaten mellan Nicaragua och Nordamerikanska fristaterna Akula ratificeras hvaramant tnaltatan uvn td

17 september 1859, sida 3

Thumbnail