NN o T. Från Utlandet. De politiska nyheterna från Utlandet äro ovanligt magra. Den utländska pressen syselsätter sig hufvudsakligast med funderingar ötver Mellan-ltaliens öde, men då man dervid knappast har någon enda såker ledtråd, mäste allt blifva endast gissningar. De engelska och franska tidningarne äro dock ense om, att det må anses som en omöjlighet att de fördrifna furstarne kunna, efter den lugna och värdiga hållning, som utmärker befolkningen i Mellan-ltalien, åter insättas i väldet; men denna allmänna opinion verkar så litet på kabinetterna. I vårt sista nummer redogjorde vi för några artiklar om Italienska frågan i de franska tidningarne Patrie och Constitutionel. Då båda dessa anses för halfofficiella, vågade man hoppas, att deras yttranden till en del voro uttryck af den ,,outgrundliges dolda tankar. Men äfven i denna förmodan råkade man snart i stor ovisshet. Patric har neml., sedan österrikiska sändebudet i Paris, furst Metternich besvärat sig hos regeringen öfver tidningens sätt att diskutera italienska frågan, upplyst, att den icke uttalat regeringens utan sin egen åsigt. Nedan tidningen på detta sätt gifvit ett sken af sjoelfständighet åt sina åsigter, fortfar hon att med tvärsäkerhet förklara, att furstarnes insättande med våld är en omöjlighet. ,,Den ordning. som herrskat i herrtigdömena, heter det, ä af en så djup, sä allmän och afgjord karakter, att det synes oss svårt, att deraf icke slut till en oläklig antipati emellan suveränerna och deras förra undersåter. Men hvad skall kom ma efter detta? Framtiden skall säga oss det, men visst är, att en restauration i hertigdömena aldrig med vapenmakt skall ega rum. Det skall freden i Villafranca sätta sig emot; och de, hvilka påstå motsatsen, förhåna och baktala freden, på samma sätt som de gjort med kriget. — I England är det synnerligast ytt randena i Times och Morning Post som ådrags sig uppmärksamhet. Zönes råder Mellan-Ita. lien att hvarken lita på fremmande makte: eller på en europeisk kongress, utan blott på sig sjelft, och anser derföre att det klokaste de furstelösa staterna kunna göra, vore at organisera det möjligast starka motstånd, så att de allenast genom användandet af en be: tydlig militärisk styrka kunna tvingas till hvad de ej vilja. — Morning Post kan icke inse att furst Voniato wsky, som af storhertig Fer dinand och Napoleon gemensamt blifvit sänd till Florens skall vara i stånd att uträtta nå got i Mellan-Italien, och kan ej begripa ge nom hvilka trollmedel han skulle utverka med gifvanden, hvilka Toskana afslagit hr de Reiset. .Fursten är visserligen mycket af hållen och aktad i Florens, men han kunde lika väl försöka att flytta stadens palatser och parker till ett annat ställe, som att förmå be tolkningen att underkasta sig någon gren a den habsburgska dynastien. Toskana kan blot gifva med sig för våld, det kan ej falla till fota förr än efter en strid på lif och död men derhän skall saken icke gå: det skulle vara en stor förnärmelse mot den offentliga moralen, en stor skandal för nittonde århun:. dradets civilisation, en stor vanära för Frank. rike och ett icke mindre stort hån mot England — Sådana yttranden af Lord Palmerstons or. gan äro värda att lägga märke till: de sy: nes vilja bebåda den italienska frihetens mor. gonrodnad. Då man sålunda i Vestra Euro. pa tycks blifvit ense om, att Frankrike hvar ken vill eller skall åter påtvinga hertigdö