visar att kungen blott har upptagit en plar som Napoleon den store med all makt sök genomföra, och hvars nödvändighet framgå deraf, att alla ministrar utan afseende på de ras färg upptagit den i sitt program. Vi franske kejsaren, säger tidn., betrakta Ant werpens befästande såsom en förnärmelse, oc vill han deraf taga sig anledning till ett an grepp på Belgien, så tjenar det till intet at pressen och ministeren i Brissel på god grunder söka bevisa företagets rent defensiv natur, och det orimliga i att Belgien skull tänka på ett angrepp mot Frankrike. — V skola framdeles återkomma till Times,, rät märkliga artikel i ämnet. Hvad den mycket omtalade kongresser angår, tror sig Börsen-Halles korresponden kunna försäkra, att kongressen i Zurich skal definitivt reglera den italienska frågan och icke lemna något öfrigt för en kongress. Dette skall äfven, enl. en depesch från furst Metter nich, som nyligen varit i Paris, helt och hållet vara Napoleons åsigt om saken; han skall till och med hatva förklarat, att om grefve de Reiset, som är sänd till hertigdömena för att ordna förhållandena, ej lyckas i sitt uppdrag, skall han ej ett ögonblick dröja att under skydd af franska vapen återinsätta hertigarne i deras residens. — Enl. bref från Venedig skola 200,000 man Österrikare qvarblifva i Venedig. I Polesina (Rovigo, Adria, Ariano etc.) bildas ett läger af 40,000 man. — Storfurst Konstantin har från Wight gjort drottningen af England ett besök d. 11 d:s. Dagen derpå företog drottningen med sin gemål en utflygt på sin ångjakt, hvilken skulle räcka i flera dägar, men hvars mål var okändt. I September lär drottningen komma att besöka Skottland. Parlamentet upplöstes d. 23 d:s. — Den sista bulletin man har om konungens af Preussen tillstånd är af d. 11 d:s, och lyder sålunda: Under dagens lopp har den bemärkta tryckningen påhjernan något gifvit med sig och ökade sig icke emot attonen i samma grad som dagen förut. I det väsendtligaste är konungens tillstånd detsamma. — General Fleury lär komma att nämnas till Frankrikes sändebud i Wien istället för baron de Bourqueny, som beklädde denna post före krigets utbrott. Furst Metternich uppgifves vara bestämd att i Paris representera Osterrike, hvaremot hans företrädare baron Hiibner, som fick den verldsbekanta nyarshelsningen, skall föra presidiet i Frankfurt. — Planen om genomgräfvandet af landtungan vid Suez synes nu vara fullkomligt ofvergifven. — De sista underrättelserna från Kalkutta, af d. 2 Juli, bekräfta att myteriet bland de europeiska trupperna var stilladt. Man fruktade dock för att oroligheterna skulle fortplanta sig till de infödde, och denna fruktan bestyrktes deraf, att en sammandrabbning egt rum vid Cawnpore emellan de upproriska soldaterna och kompaniets trupper, i hvilken de sistnämnda ledo ett nederlag. Nr — ——— K 000000 08 — 76 TEESE KARIN