understöd af Ryssland och Preussen. Det måste i alla fall heldre föredraga att se en kongress ordna de italienska förhållandena, än att vara nödsakadt gifva efter för Frankrikes vidsträckta fordringar. Den outgrundlige, sfinxen, kan ingen rätt begripa, men hvarföre skulle man ej tro att dessa hans åtgöranden tyda på att talet om Italiens frihet varit mera än en vacker fras. För att kunna tillförsäkra denna åt Italien, måste dock Napoleon, såsom förhållandena nu gestaltat sig, hafva England på sin sida, och vi vilja derföre äfven tro, att det försök Napoleon senast gjort att försona England (befallningen att flottorna och armåerna ofördröjligen skola stillas på fredsfot) varit tägit för italienska angelägenheternas skull. — I fullkomlig motsats härtill vill dock Börs.-Halles wienerkorrespondent veta, att Napoleon icke allenast låtit hela kongressprojektet falla, utan äfven tillåtit Österrike att ijemnbredd med Frankrike deltaga 1 de romerska Legationernas pacifikation. Skulle detta bekräfta sig, hvilket vi dock i det längsta måste betvifla, så torde det snart på ett sorgligt sätt vara bestäldt med Italiens frihet. Förhållandena i Italien göra äfven en kongress nödvändig. I småstaterna står betolkningen med vapen i hand, beredd att heldre stupa än tillåta de flyktade regenterna att återtaga ett förhatadt välde. En restauration i Modena och Toskana är omöjlig utan vapenmakt, och en sådan kan naturligtvis Frankrike ej medgifva då Osterrike ej vill gå dess politik till mötes. Tillståndet i Kyrkostaten är i högsta grad bedröfligt. Inspirerad af Frans Josef synes Påfven vilja sätta sig i spetsen för den absolutiska reaktionen, och har nyligen, oaktadt fredspreliminårerna stipulera allmän amnesti, låtit nedsätta en krigsrätt i Perugia, som domt till döden sju ansedda medborgare, hvilka genom flykten hade räddat sig. Franske kejsaren har äfven låtit hemkalla sitt sändebud i Rom, hertigen af Grammont. — Garibaldi skall hos Sardinska krigsministeriet hafva begärt permission på obestämd tid. På grund häraf och i sammanhang med hans sista dagorder från Lovere, tror man att han vill ställa sig i spetsen för den truppstyrka, som samlas i mellersta Italien. — En plan skall hafva utgått från Parma om bildandet af en militärliga emellan Parma, Modena, Toskana och Legationerna. — Med stor bestämdhet uppdykar ånyo ryktet att Sardinien definitivt förklarat, att det icke vill inträda i Italienska förbundet om Osterrike skall vara med i detsamma. Dessutom säges Sardimen ej på något sätt vilja vara behjelpligt, för att åter insätta de fördrifna hertigarne, och att det med all makt skall motsätta sig hvarje fremmande invasion, som har något sådant till syfte. Hvad skall under sådana förhållanden den beramade konferensen i Zurich kunna uträtta? Vi tro: intet. Emellertid synes det blifva allvar af densamma. HSardiniens fullmäktig, marquis Desambrois, ankom d. 5 d:s till Zurich, dit dagen förut Österrikes ombud, grefve Colleredo, hade ankommit. Man trodde att för sta sittningen skulle ega rum d. 8 d:s. — Franske kejsaren mnade d. 5 d:s begifva sig till lägret i Chalons, förmodligen för att vare närvarande vid lägrets upplösning. — Adria terhafseskadern har återvändt till Toulon, och franska truppkorpser från Italien ankomm: dagligen till Marseille. Man väntade marskall Canrobert d. 3 d:s. Man vet ännu ej met visshet om kejsar Napoleon vill hälla intåg med trupperna i Paris eller mottaga dem pi Vendöme-platsen. Marskalkerna Niel och Mac Mahon hafva redan ankommit till Paris. —. Engelska Underhuset klandrade general Lac, Evans d. 5 d:s att regeringen under nuvaran de omständigheter sänder trupper till Ostin dien. Öfverste Herbert uppskattade den trupp styrka, hvilken för närvarande står regerin gen till buds i England, till 35,000 man; me? krigsministern upplyste om, att densamma met snaraste skulle uppgå till 65,000 man, oci anmärkte, att England omöjligt under fredsti der kunde hålla på krigsfot en stor här. — Parlamentssessionerna lära komma att sluta d. 13 d:ss. — En engelsk eskader af 5 linie skepp, en fregatt och en korvett har ankom mit utanför Alexandria, der den ämnade dröj en tid. Man ditväntade äfven en annan afdel ning af engelska flottan. — Enligt underrät telser från Kalkutta af d. 5 Juli har man för nämlivast nå fradlig värm Ivelkats ctilla mvte