böcker, som kunde synas dem mest tjenliga. Till slut diskuterades något om sättet hvarpå några mindre tydliga föreskrifter i gällande Läroverks-stadgan borde tolkas och tillämpas, t. ex. om vilkoren för flyttning från lägre till högre klass, om befrielse från terminsafgifter, om användandet af kroppslig aga m. m I diskussionen deltogo utom Ordföranden Biskop Björck, Skolföreståndaren C. J. Meijerberg, lektorerna Trana, Fagerberg, Blomstrand, Ljungberg, rektorerna Åberg, Widell, J. Rodhe och H. T. B. Rodhe, adj. mag. Brulm m. f. På e. m. höll Biskopen med Kontraktsprostarne en rådplägning till förberedande af de frågor som följande dagen skulle företagas till afgörande. Fredagens förhandlingar börjades med gudstjenst i Domkyrkan, der Kyrkoherden ii Qville mag. J. I. Holmqvist visade hur man här skall predika då man vill räknas till den skola som bär den vördnadsvärde Schartaus namn (måtte den lika visst lifvas af hans anda!) Efter återkomsten till Elementar-Läroverket upptogs förmiddagen under Biskopens ordförandeskap med åtskilliga pastorala frågor, neml. Katechesförhör och Bibelförklaringar, Vilsefarandes behandling, Kyrkotukts användande, Vilkoren för admission till Nattvarden, Nattvardsbarns undervisning m.m. Att några egentliga beslut icke kunde fattas, ligger i sakens natur; diskussionen var emellertid liflig, sakrik och upplysande, och det lärer icke kunna förnekas att det utbyte af tankar och ideer som derunder ägde rum, vårit ett af prestmötets bästa resultater. I fråga om Stiftets olkskole-väsende uppmanade Biskopen till nit och vaksamhet, dervid han hemställningsvis ifrågasatte om icke goda frukter skulle kunna hemtas af de Rudenschöldska småskolorna och den s. k. ljudmethoden vid innanläsningen. Detta gaf anledning till en liten diskussion, hvarunder lektor Blomstrand förordade vexelundervisningen, såsom i lag föreskrifven och öfverallt der den kan anvvändas, den bästa method för barnets första undervisning, men påpekade derjemte att högst få bland Stiftets folkskolelärare torde äga något begrepp om methodens natur och rätta tillämpning. SkolInspektorn Mag. Wallin och Adj. mag. Bruhn försvarade deremot småskolorna, ehuru de i likhet med Biskopen vitsordade de särdeles tillfredsställande resultater, som vunnits i Lancaster skolan på Arbetshuset. Vid frågan om Socken-Bibliotheker framställdes från flera håll starka farhågor -— i afseende på böckernas renlärighet, och deraf föranledda förslag till åstadkommande af en kraftig censur. Domprosten D:r Wieselgren tycktes dock finna den rätta utvägen, då han, såsom gammal bibliothekarie, påpekade bibliothekers ändamål att tillhandahålla sådana böcker som den enskilde icke sjelf kan skaffa sig, och i sammanhang härmed föreslog att endast de böcker, hvilkas pris öfversteg ett visst mini mum borde få för sockenbibliothekerna inkö pas, då skol-styrelserna nog torde besinna sig innan de inköpte en dålig, men på samm: gång dyr bok. Ehuru det varit beräknadt att prestmöte skulle kunnat afslutas på förmiddagen, va mängden af ännu oafhandlade frågor så stor att man fann nödigt att redan kl. 4 på e. m återigen sammanträda. Det första och i afseende på de ifråga satta uppoffringarne vigtigaste föremålet fö eftermiddagens förhandlingar var frågan on förbättrade anstalter för den s. k. Enkehjelpen I detta hänseende hade Lektor Blomstrand upp gjort förslag till Reglemente för Göteborg Stifts Presterskaps Understöds-kassa, som före gående dag blifvit för Kontraktsprostarn. föredraget och i hufvudsaken gilladt. Pi Prosten Ljungdahls anmärkning, om olämp ligheten af att här ingå i en granskning a Reglementet, uppdrogs åt Konsistorium att lämplig ordning låta det framställda försla get undergå granskning af Stiftets prester skap innan det till efterföljd godkändes. E mellertid beslutades på derom särskilt a Ordföranden framställda propositioner: att samt liga medlemmar af Stiftets presterskap för binda sig till en årlig afgift, att från oci med 1860 utgå med en half procent af före gående års taxerade löneinkomst dock så att : DI. Put ntedgr minsta afoiften: att dessa me