Från Utlandet. Tillfölje af en stark storm har ångfartyget Wikingen, hvilket som i går morse bordt tillfora oss utländska tidningar, ännu ej anländt. De senaste Hamburgertidningar äro derföre icke af nyare dat. än d. 21 d:s. — Från krigsskådeplatsen icke något nytt. Vår förmodan, att General Urban öfverdrifvit Garibaldis förlust vid Castelnedolo vinner bekräftelse. Enligt underrättelse från Sardinska sidan hade Garibaldi, som ämnade slå en brygga öfver Chiesetloden, för att underhålla kommunikationen med Brescia, uppställt en del af sina trupper i KRezzati och Treponti, hvilka skulle bjuda OÖsterrikarne spetsen. Några kompanier Apenninerjägare angrepo de Österrikiska förposterna, och förföljde dem till Castelnedolo, hvarest Österrikarne sökt afskära dem återvägen. Jägarne drogo sig raskt tillbaka, och Garibaldi, som med sina trupper skyndade till platsen, tvingade Österrikarne att retirera. Af Garibaldis korps sårades och dödades 100 man. Österrikarne drogo sig tillbaka och sprängde bryggan ötver Chiese framför Montechiari, hvilken plats de äfven dagen derpå utrymdt. General Urbans seger vid detta tillfälle måste således hafva varit ganska måttlig. — Af Napoleons och Victor Emanuels ankomst till Brescia slutar man, att en koncentrering af de allierade trupperna här skall ega rum, och man anser, att det icke skall droja länge förrän man får höra talas om ett nytt fältslag. Underrättelsen om ett sådant torde alltså hvarje stund vara att motse. — Österrikarnes inryckande i Veltlin, hvilket vi omtalade i föregående nummer, reducerar sig till, att Österrikarne besatt det bekanta passet Stiltser-Joch. Fransmännen lära marschera mot detsamma. — Garibaldi har utfärdat ett upprop till Schweizarne, så lydande: de fria söner af Schweiz, hvilka vilja sluta sig till den heliga sak, för hvilken vi kämpa, mottagas af mig med tacksamhet. — hort, men godt, kan man endast säga om detsamma. Från Verona berättas nu ändtligen, att kampen vid Melegnano varit särdeles blodig för Österrikarne. Endast 11:te regementet förlorade, utom stabsoch subalternofficerare, omkring 1,000 man döda, sårade och fångna. Det tillfogas naturligtvis, att fransmännen gjorde lika stor förlust, och att segren fullständigt var på Ös sterrikarnes sida. Till och med från Amerika ingå nu rykten, att Preussen ämnar aktivt deltaga i den pågående striden. Ett telegram förkunnar neml., att preussiska konsuln i New York skall hafva anmodat alla dervarande preussiska skepp att skyndsamt hemvända. — Paschans af Egypten ministerium skall hafva gifvit befallning, att arbetena vid Suezkanalen skola afbrytas. Man känner ännu icke anledningen till detta oväntade beslut. — Kossuth lärer d. 20 d:s hafva ankommit till Genua. En korrespondent från Paris vill veta, att en ungersk legion inöfvas i Genua, för att afgå till Adriatiska hafvet. — Det kan knappast vara något tvifvel underkastadt, att allting är på det klara emellan Preussen och Osterkrike. Osterrikes nya utrikesminister, grefve v. Rechberg, har nyligen afrest till högqavarteret i Verona, för att, enl. hvad man tror, inhemta kejsar Frans Josefs tankar om de vilkor, hvilka Preussen uppställt för ett aktivt deltagande i kriget. Dessa skulle vara: revision af de österrikiskt-italienska separat-traktaterna, icke -intervention i de italienska staternas inre angelägenheter samt inlörandet af vn liberal regeringsform för lombardiskt-venetianska konungariket och nedersta