Politisk återblick. 1859 års kampanj är da öppnad. Den rosenkindade Maj med rosor i hat ten har denna gång presenterat sig med ge vär på ax För tusan, sådan krigsofficer! Men han har allvar med sig och ämna sig icke till parad. Han är laddad med skar pa patroner från topp till tå och ämnar vis: verlden hvad en minigbössa duger till. Flor: följer med, men som marketenterska. Char mant! Derhän skulle det alltså dock komma blott derför att kejsar Napoleon nyårsda gen tog baron Hibner litet afsides och ytt rade till honom förtroligt, så att hela Tuilerierna hörde det: Det gör mig ondt, mir herr ambassadör, att Osterrike, etc. etc. etc. För allt hvad vi stretat emot, äfven vi med vårt under hand hafvande lilla organ, vi och engelska kabinettet och baron Rothschild, har det dock kommit derhän, att i detta ögonblick en 2 å 300,000 man stå midt emot hvarandra i Piemont, färdiga att äta upp hvarandra och endast lemna några ben och knotor qvär på platsen. Vi skola nu icke längre strida om hvems skulden är för allt detta, om det är Italiens, som icke längre har kunnat finna sig i att som goda medborgare obeir, se taire et mourir, eller om det är Österrikes, som ej velat låta afpruta en hårsmån af sina traktatmessiga rättigheter; resultatet står redan med sin barska uppsyn af ett kannibaliskt öde framför oss och luntan brinner vid kanonen. Så i Guds namn finnom oss i hvad ej längre kan hjelpas eller förebyggas! Men nu, användom alla våra bona officia på att detta krig åtminstone må blifva lokaliseradt! Detta fromma rop höjes ju redan från hvarje vrå af Europa norr om Alperna. Preussen sätter hela sin armå på benen och ropar: inte hit med något krig! blif der ni är! Wirtemberg sätter sig 1 positur att parera: inte hit! blif der ni är! Hela tyska förbundet kläder sig i kyller och harnesk och ropar: Vade retro Satanas! Kurfursten af Hessen befaller sina tappra krigare att raka af sig sina polissonger, men deremot vrida mustascherna upp i öster och vester: den är dödens, som försöker att kasta stridsfacklan öfver våra landamären! Det är försigtigt gjordt och klokt räsonneradt! Intet krig utom Italien, eller — potz sapperment, vi klyfva er tvärsigenom så många ni går och står! Rör ni eri krigisk afsigt emot oss med ett enda tuppfjät, vi — förklara er krig på eviga minuten. Ty vi vilja ej veta af något krig och det är vår fulla föresats att låta er umgälla det skämtet dyrt. Det är också att hoppas att kejsar Napoleon framför allt skall inse, att då han icke kan låta kriget komma utom Lombardiets gränsor t. ex. till Tyskland, utan att Tyskland gör krig emot honom, så är det bäst att hålla sig der han är. På detta sätt skall då också kriget, mena vi, verkligen blifva lokaliseradt och ett till sådant ändamål afgorande steg vore onekligen, om sardinierne, fransmännen och central-italienarne en vacker dag toge hela den österrikiska armåeen i en säck mellan Ticino och Sesia och bunde till den, så att icke en sluppe ut. Måhända är detta planen. En liten turkisk procedur, lokaliserad i Italien! 0. 0.