ankomna underrättelser tyckas vilja bekräfta att Lord Cowley skall hafva lyckats uträtta någoti Wien. Huru långt Österrikes eftergifter sträckt sig, känner man dock icke. Lord C. skulle, enl. B. H:s wienerkorrespondent, dröja till den 6 d:s i Wien för att invänta instruktioner om han, sedan han fått kännedom om omfånget af de medgifvanden, hvilka Österrike år sinnadt att gå in på, skulle begifva sig till London eller direkte till Paris. Grefve Buol skall, så berättas från Paris, hafva förklarat det af Lord OC. framlagda bemedlingsförslaget vara ganska antagligt; men tillika fustat som vilkor vid dess antagande, att de europeiska stormakterna öfvertaga och äfven till Piemont utsträcka en garanti för att de mindre italienska staterna få vara i lugn och ro. Journ. des Deb. förordar lifligt öfvertagandet af en sådan europeisk garanti. I händelse af krig skulle Osterrike ofördröjligen jemte Italienska armeen äfven mobilisera de tre till tyska förbundsarmeen hörande österrisiska korpserna, en stor observationskorps af omkr. 20,000 man i Vorarlberg och slutlisen en betydande reservkorps i Istrien. De Osterrikiska trupperna i Piacenza ökas dagligen. Sedan den 1 Mars är garnisonen uppdrifven till 12,000 man.