ondes. händer och äro enligt uppgift de af jesuiten Bouland utgifna verk. I de bästa af dem uttalar sig sn försakelse och en kristlig tro, som i hög ora måtte hjelpt honom att bära en orättfärdig fången. skaps kors. Han återtog likaledes sina farmaceutisks studier, hvilka han förut skött tillsammans med sir mor, som kände många hemliga sätt att bota sjukdo mar, af hvilka hon betjenade sig till de fattiges bä sta. Fouquet gaf den tillsammans med honom inspär rade kammartjenaren undervisning i kemi, och had under de sista dagarne af sin lefnad den för han: kristliga sinne angenäma tillfredsställelsen att kunn: hjelpa en af dem, som visat sig mest obarmhertig: mot honom under hans fångenskap. Louvois bar honom neml. om att tillaga åt sig ett slags ögonvat ten, som Fouquet förstod att destillera. Under sist: tiden af sin fångenskap blef Fouquet emellertid mil dare behandlad, fick tillåtelse att spatsera på vallar ne och spisa tillsammans med de i Pignerol anställd; embetsmännen. Hans hustru, barn och vänner fing tillstånd att besöka honom, och han skulle tvifvels utan blifvit benådad, men dog plötsligen den 23 Mar 1680. Lauzun, Hertiginnans af Montpensiers älskare satt som statsfånge i Pignerol vid samma tid son Fouquet, men använde helt andra medel för att bär fångenskapens börda. Lättsinnig, obildad och nyck full befattade han sig hvarken med läsning eller skrit ning. Han sökte ständigt genom lysande löften mut de utanför hans fönster posterade skildtvakterna oc han var skuld till att många af dem anklagades fö att stå i hemligt förbund med honom och blefvo uta vidare omständigheter skjutna. Då den olyckliga ut gången af dessa upprepade försök slutligen lärt honor att anse dem såsom fruktlösa, hittade han påen an nan utväg att fördrifva tiden. Med tillhjeip af e