Vid dafiska riksdagen förehafves för
närvärande till behandling den revision
af 1867 års krigsförfattning, som enligt
rundlagen efter en viss tid borde ske.
förbigående be vi få anmärka, att en
dylik grundlagsenlig revision äfven af
vår blifvande krigsförfattning, efter en
viss tid, torde kunna anses såsom en
ganska praktisk och tänkvärd åtgärd.
Vid 1872 års riksdag uppställde dan-
ska riksdagens förenade venster följande
grunder för nämde revision, nemligen:
1) att den allmänna värnepligten icke
måtte öfvergifvas, utan alla krigsdug-
liga öfvas; 2) att tjenstetiden måtte in-
skränkas, och 3) att kostnaderna måtte
minskas.
I förstnämde hänseende har den danske
krigsministern i det hela vidhållit den
riktiga principen, om man äfven klagar,
öfver att han åt de värnepligtiges olika
kategorier gifvit alltför olika utbildning.
Hvad beträffar den första rekrytutbild-
ningen, har han föreslagit dess nedsättan-
de från 6 månader till 5, men i stället
ökat garnisonstjensten från 9 till 12 må-
nader för de 40 procent af infanteriet
(något mera vid specialvapnen), som se-
dermera qvarhållas under fanorna. Föga
troligt är likvisst, att venstern går in
på sistnämde tillökning.
Lika osannolikt är, om man får döma
efter de förberedande förhandlingarne,
att venstern skänker sitt bifall åt de
föreslagna, ökade. kostwaderna för armån,
aldrahelst som många röster höja sig för
ökande, i stället, af ansträngningarne för
fästningsväsendet och sjöförsvaret, hvilka
försvarsmedel för det lilla, splittrade
Danmark äro af jemförelsevis betydande
vigt. :
Som man, enligt en förut af oss lem-
nad nppgift, (efter svenska generalsta-
bens promemoria) torde erinra sig, skulle
det rika Danmarks nuvarande krigs-
författning, hos oss tillämpad, blott er-
fordra 21 millioner i årliga kostnader
samt 7 millioner förlorade dagsverken,
då deremot komiterade at vårt jemförel-
sevis fattigare land, som dock i afseende
på försvaret har så många naturliga för-
delar framför Danmark, fordra 28 millio-
ner i årliga kostnader samt 10 å 11
milloner förlorade dagsverken.
Dessa enkla siffror tala, kraftigare än
den omständligaste bevisning, mot de
öfverdrifna fordringarne i komiterades
förslag.