örmälda jordstycke f rbinder sig att i s:mmanhan d den bergsprängning och afschaktuwiog, som skall rum för Sitlhostomtens ordnande, bekosta bergs;rängning å nämda jordstycke och aflemna detsamma ; planoradt skick, samt a:t besörja och bekosta den tyckaing, som blir en följd af bytet, detta utskottets försiag at stadsfallmäktige rodkändt. Om dyrtidstillägg åt polispersonalen. Rörande denna fråga hade utskottet bemställt: att drätselnämden må bemyndigas att utöfver relan beviljade :nslag i mån af reqvisition ställa till fverståthå lareembetets förfogande af stadens medel vad som fordras för att den tjenstgörande polispersonslen må under år 1875 komma i åtnjuande af lyrtidstillägg till nedanstående belopp, nemligen kommissarien vid säkerhetseller detektivpolisen 200 kr., var och en af de öfriga kommissarierna 400 kr., hvar och en af öfverkonstaplarne, ordinarie konstaplarse, ordonnanserna och vaktmästaren 200 kr. samt hvar och ena af de extra konstaplarne 160 kr., allt för år räknadt. Efter en kort diskussion, derunder kommerserådet Sjöberg tillkännagaf, att han intet hade mot förslaget att anmärka annat än så till vida, att han ansåge utskottets förslag i det hänseeode tveksamt, som det syntes att ifrågavarande lyrtidstillägg skulle tillfalla blott nuvarande poispersonel, hvarför han ville föreslå följande tillägg till utskottets förslag: att dyrtidstillägget skulle komma hela polispersonalen till godo äfvea i den mån som nuvarande vakanser inom den komme att fyllas. och grefve Rosen äfven begärde en mindre redaktionsförändring samt hrr Hagerman och Wallenberg varmt förordade ifrågavarande dyrtidstillägg, i det de framhöllo behöfligheten af en väl aflönad poliskår — om nåon behöfver sin ordentliga aflöning, är det ockholhg poliskår — bifölls utskottets förslag. Beredningsutskottets förslag angående ordnande af mantalsoch skattskrifningen i Stockholm förklarades på förslag af hr B. Johansson hvjlande. — Till gode män ott under år 1875 hafva tillsyn å förmynderskap inom hufvudstaden återvaldes förre gode männen: kammarrättsrådet C. E. Ålander, feivilnotarien L. Kruse, kaptenen C. A. F. Lagererantz, kommersrådet C. F. af Ström, krigsrådet E. H. W. Dahlqvist, kamreraren N. Lagerheim, f. d. löjtnanten grefve F. von Rosen och advokatfiekalen C: E. Holm samt till desse: suppleanter majoren N. G. von Cederwald, sekreteraren vice häradshöfdingen G. Nordlindb, kammarherren kaptenen grefve CO. M. C. TLeweshaupt, kaptenen G. W. von Francken, regementsskrifvaren C. F. Edelstam, majoren ÅA. W. Edelsvärd, auditören L. Stuart och kaptenen J. Ahlberg. Till ledamöter i byggnadsnämden utsågos: major A. W. Edelsvärd, myntproberaren F. Wretman och kapten A. M. Lindgren; samt till deras suppleanter arkitekten E. Jacobsson, professor E. E. von Rothstein och arkitekten C. N. Söderberg. Angående uppförandet af bostäder för stenluggarearbetare. Med afseende bärpå bade utskottet föreslagit: satt drätselvämden må erhålla bemyndigande att använda högst 26,000 kr. för uppförande i enlighet med företedd ritning af en byggnad af trä med 20 boningsrum, hvari minst 40 arbetare kunna inryramas. Med anledning häraf uppstod en temligen vidlyftig diskussion, som öppnades af hr Alb. Fries, Hvilken ansåg bästa sättet att bereda god tillgång på arbetare vara att betala dem väl, hvilket dessutom skulle för staden blifva billigare än utskottets förslag. Han kunde dessutom ej förstå hvarför man ville bygga åt endast 40 arbetare, då stader behöfde minst 150. Fruktade att sedan andra arbetare skulle komma och göra anspråk på bostäder. Stockholms byggnadsordning förbjöde dessutom träbyggnaders uppförande på stadens mark (baracken var nemlhgen föreslagen att uppföras å stadens tomt, kallad Koschells backe), och då vore det oläm ligt om stadsfullmäktige skulle gå i spetsen för dem, som begärde undantag härifrån. De enskilda skulle sedan följa efter. Har man dessutom tänkt sig om bostaderna skola möbleras eller icke? Isenare fallet, då arbetaren måste göra det sjelf, skulle hans vinst af fri bostad ej blifva stor. — Kapten JVerman framhöll det skadliga för arbetsklassen i kasernväsendet, men förnekade dock ej att större etablissementer hade skyldighet att anskaffa bostäder åt sina arbetare och ej lemna sådant åt kommunen. Med ett sådant förhållande kunde detta jemföras. Förslaget i sin nuvarande form vore dock mindre välbetänkt. Visste att i närheten af det ställe, der baracken skulle uppföras, en stor tomt med byggnader för många flera invånare än det antal, för hvilket baracken var afsedd, nyligen blifvit för godt pris såld. Staden kunde möjligen igenbörda denna egendom och der inhysa stenhuggarne. Begärde uppskof med frågans aförande. — Herr Aug. Fris framhöll svårigheten för Stockholms stad att få stenhuggare. Trodde utskottets förslag vara det lämpligaste att häfva denna brist. Arbetarne kunna förtjena ända till 5 kr. om dagen, af hvilken förtjenst en god del er od upp. Bättre då att den användes till en billig hyra I baracken, som dessutom varafsedd att kunna rymma flera än 40 arbetare. — Hr J. Andersson bevisade olämpligheten af att i stadens hjerta ba bostäder för arbetare, som ha sitt arbete i stadens ytterkanter. Hvad kapten Nermans påstående anginge, att staden kunde tillbörda sig den af hr N. omnämda egendomen, ville ban endast anmärka att då blefve dess nuvarande hyresgäster husvilla, och så stode man på samma fot som förut För bifall till utskottets förslag talade ytterligare hrr C. P. Dahlgren, P. Samzelius; A. W. Edelsvärd, grefve von Rosen och J. O. Sundell. Hr Samzelius begärde att till utskottets förslag måtte läggas orden: hvartill tillstånd af k. m:t begäres. Stadsfullmäktige biföllo äfven utskottets förslag med det af hr Samzelius gjorda tillägg. Angående förbättring i lönevilkoren för under läkare vid sjukhuset å Sabbatsberg bade utskottet föreslagit: satt aflöningsförmånerna för underläkaren å sjukhuset vid Sandbergsgatan må för 1875 bstämmas så, att med fortfarande förmon af möblerad bostad jemte eldning, men upphörande af den in natura utgående dagliga matportionen, den kontanta årslönen skall utgå med 2,400 kronor under förbehåll, att i fråga varande tjensteman aflagt helst medicine licentiatexamen, eller åtminstone medicine kundidatexamen och i senare fellet fullgjort sterre delen af den för medicine licentiatexamen föreskrifna kliniska tionstföras af stadsfullmäktige utan diskussion biölls. Angående frågan om lyftande af deponeradt belopp för spårvägar har utskottet föreslagit: satt hrr stadfallmäktige må medgifva, att samtliga de hos drätselnämden för erhållande af rätt att här i staden enlägga spårvägar nedsatta värdepapper få till vederbörarde återstälias. Hr C. O. Levertin hade mot förslaget intet att invända; han ville blott protestera mot det uttrycket i nämdens motivering att detickevore med stadens värdighet förenligt, att staden begagnar sig af det tillfälle till förvärf, hvartill oralydelsen staden berättigar. Detta kunde leda till ett farligt prejudikat för framtiden, och häremot ville han inlägga en allvarlig protest. I detta yttrande instämde äfven hr Lindhagen, som yrkade bifall till utskottets förslag utan att dock stadsfullmäktige dermed må anses ha i allo gillat den af nämden gifna motiveringen. — För obetingadt bifall talade grefve Björnstjerna och hr Samzelius, som framhöllo huru som det var stadens eget fel att spårvägar ej blifvit anlagda. Stadsfullmäktige gåfvo äfven sitt bifall tillutskottets förslag med hrr Levertins och Lindhagens reservationer. Ancående Stallaatans wtvidanina vid Nybro