Snällast bli de ekorrar, hvilka fångas som
ungar. Man kan bjuda dem snart sagdt hvad
som helst; med förkärlek låta de sig mjölk,
nötter och sötmandel (af bittermandel skola
de dö) väl smaka.
Vanliga be. .ämningen på tam ekorre är
kurre, en förkortning och förändring af
hans riktiga ärliga namn. — Ropet kurre
lär sig ekorren att hörsamma, ehuru gnagar-
ne i allmänhet annars just icke utmärka sig
för någon öfverdrifven intelligens. Denna
skulle nemligen, vill man påstå, bero på
den större eller mindre qvantitet bjern-
massa ett djur, och äfven menniskan, besit-
ter, och bland alla djur hafva gnagarne pro-
portionsvis den minsta hjernmassa, ty den
har hos dem inga vindningar (gyni), utan är
nästan slät. — Men ekorren är ju inte så
dum ändå! :
Att vild ekorre gör visit hos tam, har jag
varit i tillfälle observera. Jag hade nemligen
en tam ekorrehane, hvars bur jag nästan
dagligen under en sommaf flyttade ut på
en gärdesgård för att låta honom inandes rik-
tigt frisk luft. Så ena dsg fick jag se en
främmande ekorre hoppa dels på och dels
bredvid buren Månne en trogen maka?
Månne ett råoderlöst barn sf ekorrisk ex-
traktion; — Jag hade emellertid fått någon-
ting att fundera på, och ännu mera fick jag
dagen derpå, då ekorreburen befarns tom:
min ekorrehane hade ätit gig ut ur buren
— kanske biträdd af sin besökare. Inte
vet jag, utom det, att för den gångan var
det slut på all min ekorrefröjd.
En sägen är bland allmogen på några stäl-
len i Vestergötland och Småland, att om och
när en ekorre sätter sig på föusterkarmen
till en menniskoboning, såsom ibland hän-
der och tittar in genom rutan, så tittar
han ut någon, hvilket vill säga detsamma,
som att det inom kort dör någon i den
stugan.
n anhån sögen är ännu mera allmän,
nemligen den, att då en ekorre springer
tvärs öfver vägen för en, så är det inte bra:
man lyckas ej uti det förehafvande; hvari
man är ute. Å
Om nu ekorresägnerna icke; äro lika tok-
roliga, som ekorrarne sjelfva, så — inte är
det mitt fel, och icke heller om någon
barockiserar med ått tro på de förra. För
min enskilda del, så tror jag hvsrdagslag
blott på hvad jag har i näfven, W. A:
a tas AR de er ben a äg RN RAR a Sv a 0