etkskenemsnend snnnertRNe
Telegrafnyheter.
(Genom Svenska telegrambyrån.)
LONDON den 9 dec. Hejsarinnan
Eugenie anlände i dag till Windsor
Castle på besök hos drottning Wicto-
rin. Bom gvarstarnar derstäides tills
i morgon.
Rättegången mot Arnim.
BERLIN den 9 december. Processen
mot grefve Arnim tog sin början i dag på
morgonen. Rätten beslöt, efter förutgående
enskild öfverläggning, utt vägra offentlighet
endast med äfscende på aktstycken af kyrko-
politiskt innehåll.
Anklagelseskriften ådagalägger de ifråga-
varande aktstyrckenas officiella karakter och
framhåller särskildt Arnims deltagande i
tidningsewtiklar, i synnerhet de af Wiener
Presse meddelåde afslöjanden. På kej-
serlig befallning kar Arnim blifvit tillfrågad
i detta senare afseende; han här emellertid
gifvit undvikande svår och endast medgifvit,
att han författat brefvet till Döllinger. Ar-
nim ankl:gas för att hafva uppsåtligen un-
danskaffat dokwmenter, som blifvit honom,
i egemskapiaf embetsman, anförtrodda, samt
ltillegnat sig handlingar, hvilka han i samma
egenskap emottagit ,
Ansvarspåståendet är grundadt på 348:de
art. 2:dra mom. i strafflagen.
I beslag tagna äro en brefvexling mellan
grefoen och redaktör, Lauser i Wien samt
journalisten Landsberg, äfvensom konceptet
till en promemoria i Presse .
Vid början af den offentliga sessionen,
som öppnades klockan half 11, tillkärnagaf
domstolens ordförande det ofvannämda be-
slutet angående medgifvandet af offentlighet
åt alla till frågan hörande uktstycken, som
icke äro af kyrkopolitiskt innehåll. Jfter
eanklagelseskriftens uppläsande diskulerades
frågan om stadsrättens i Berlin kompetens
att handlägga målet. Grefvens advokater
protesterade nemligen mot rättens befogenhet.
Domstolen ajournerude sig klockan half 2
och beslöt att klockan 3 tillkännagifva sitt
beslut i denna jormfråga.
Debatten mellan allmänna åklagaren. och
grefoens akvokater var. niycket liflig. En
särdeles talrik publik var tillstädes. Öfver
femtio seferenter för in- och utländska tid-
ningar voro närvarande. Den anklagade
hude ett lidande utseende.
BERLIN den 9 december. Då sessio-
nen i den Arnimska processen åter öppna-
des klockan 3 tillkännagafs rättens beslut
angående den gjord: invändningen. mot rät-
tens kompetens. Rätten ansåg sig icke kunna
fästa afseende vid denna invändning, då den
icke gjorts formelt gällande vid första för-
höret.
Derefter börjades förhöret med den ankla-
gade, som förklarade .sig icke skyldig, fost-
höll sira vid den förberedånde undesöknin-
gen afgifna påståenden och bestred att han,
efter att hafca blifvit ställd på exspektans,
vur underkastad utrikesdepartementets disci-
plinära myndighet. Sedermera blefvo wvid-
kommande bestämmelser i tjenstreglementet
upplästa och tillkallade vittnen hörda. Bland
dessa senare var geheimerådet König, som
uttalade såsom sin åsigt, att en rapellerud
gesandt vore förpligtad antingen att till sin
efterträdare öfverlemma Veskickningens ar-
kiv eller, om han funne betänkligheter der-
vid, insända . detsamma till wtrikesdeparte-
mentet. Vittnet Roland hördes angående
förfarandet vid inregistreringen af diploma-
tiska depescher; han medgaf möjligheter, of
att enstaka depescher kunnu ingå, hvilka
icke blifvit af den afsändande Wyndigheten
behörigen uppförda i diariern 4; sådana de-
pescher kunna icke af Mottagaren inregi-
streras,
Sedan Arnim aflsgt ed förelades honom
tyska beskickninger,s i Paris diarier till för-
kloring. ! Grcfoc.4 sade sig så sällan hafva
sett desamma , utt han icke kunde förklara
sig öfver ,em.
BERIN den 10 december. Kl. 10 f.m.
börjrudes fortsättning af ransakningen, Ut-
YT skeskabinettets den 2 oktober aflåtna un-
hållan om åtal mot grefve Arnim föredrogs.
Denne erkände riktigheten af utrikeskabi-
nettets uppgifter och anmärkte att han den
3 dennes återlemnat ytterligare ett antal
handlingar. De, som han ännu egde qvar.
ansäg han för sin enskilda egendom; han
hade i sisllidne juni månad lemnat dem i
förvar utom Preussens gränser, men på tyskt
område.
Härefter följde en ling debgit mellan all-
männa åklagaren och grefve Arnims sak-
förare angåevde frågan huruvida de händ-
lingar, Åvnim ansåge för sin enskilda oenmn-
