- AVE EN
Han kastade bröfven på marken;
käJag upptog dem ock stö döm; de,voro,
verkligen irån mig, :
Det tjenade tt ingenting till att neka. .
jag stod framför en broder, som hade; skål
att anse fin fåmiljs ära kränkt.
to AGCK! utröpade jag; olycklig, den man,
som är hog därsktig att anförtro sitt hjer-
tax hemligheter och en qvinn.g heder åt
papperet! Det är en pil, aälskjuten I i luften;
man Vet; HVarifrån den Utgår, Men mån vet
icke, hvar den skali nedfalla eller hvem,
den möjligen kan träffa.
s-övHar är könt igen dessa bref, don
Fernand? .
ss De äro skrifna af mig, don Alvar.
sv Nåvkly så drag dåer värja, på det
att en af oss må stanna död här, jemtå, min
systers döda ära.
— Jag är ledsen öfver att ni tagit sa-
kenpå ett sådant sätt; don Alvär, och att
ni genöri ert betesnäö omöjliggjort Tealise-
randet af det Förslag, som jag ännätg k kan-
ko skulle ha framställt.
2201 en wådah Tög usliog, sade Alvar,
som; då han Ber brodert framför mg med
värjan ivhand, föröslår Btt giftakig mad dön
qvinna, han vanärat!
Ni vet, att jag icke är feg, dop.
Alvad; för? öfrigt om ni ickeves det,
skall ni Hog få stek det: Hör mig der:
för nus: 0