ur ekonomisk och i synnerhet social syn-
punkt, öfvergick han till sjelfva årsberättel-
sen, af hvilken framgick att arbetena och
diskussionerna inom akademien under året
försiggått med oförminskadt intresse, ehuru
under något förändrade former. Vidare om-
nämde han med tacksamhet det understöd af
1,000 kronor, som komiait akademiens tid-
skrift till del, och meddelade slutligen att af
de öfver fastställda ämnen inlemnade täflings-
skrifterna ingen kunnat med akademiens
medalj belönas, men att en af dem, afhand-
lande Soldatens förplägning, ansetts för-
tjena att i handlingarne intagas, och hade
vid namnsedelns öppnande denna täflings-
skrift befunnits vara författad af med. dr
Ekelund. — Akademiens andra styresman,
kommendören Bertil Liliehöök, föredrog der-
efter i varma ordalag hållna minnestecknin-
gar öfver akademiens under året afgångna
ledamöter: öfverstelöjtnanten friherre K. E.
Leijonhufvud, medicinalrådet A. H. Wistrånd,
mejor H. EE; v. Normann, f. d; statsrådet
konter-amiralen C. M. Ehnemark samt öfver-
hofstallmästaren grefve G. A. F. W.v. Essen,
hvarjemte en minnesteckning öfver konter-
amiral J. Liliehöök, författad af general Nor-
densvan, upplästes af major Ryding. — Före-
dragandena i krigskonst; kaptenen frih. A.
E: Rappo, i artillerivetenskap, kaptenen frih.
H: Palmstjerna, samt i befästningskonst kap-
tenen 4. Berglund, redogjorde derefter för
de framsteg och de försök, som utom- och
inomlands under årets lopp blifvit gjorda i
de särskilda krigsvetenskapens- grenar, som
voro föremål för deras föredrag. Af dessa
framgick hurusom man öfverallt i de stora
staterna likasom i de små sökte göra sig
till godo det sista stora krigets många lär-
domar; men äfven hurusom föga nytt af ge-
nomgripande betydelse blifvit åstadkommet,
om icke det, att alla soldatens öfningar måste
riktas på att göra honom, om möjligt, för-
trogen med striden och ej, såsom hittills, ha
till syfte att blott vänja honom vid rörelser
i spridd och sluten trupp. Till sist höll ge-
neralmajor Björnstjerna ett längre intressant
föredrag om det svenska kavalleriet, dess
storlek och betydelse förr, jemfördt med nu,
den betydelse kavalleriet eger inom nutidens
krigskonst och den utveckling vårt kavalleri
skulle vinna genom det nya härordningsför-
slaget, för hvilket han för öfrigt gjorde sig
till en i vissa stycken varm förespråkare.
Med detta anförande afslutades högtiden kl.
10 på aftonen.