201 SHALLETl,; Nan Intorpassades till lanscelllan-
gelset för att der afbida ransakning och dom.
— Utrikes-Nyheter,
I Berlin tviflade man ännu i början af
förra veckan om att furst Bismarck skule
befiona sig så väl, att han kunde närvara
vid riksdagens öppnande. Såsom vi re-
dan havs berättat, var dock rikskansleren
närvarande vid den bögtidliga akten; det
var han som lemnade kejsaren trontalet i
handen, och efter uppläsningun af detsamma
yttrade han: På hans majestäts, kejsarers,
befallning förklarar jag den tyska riksdagen
öppnad. Fursten var vid tillfället något
blek, mea för öfrigt syntes han befinna sig
väl.
Af riksdagens 383 medlemmur hade till
öpprandet infunnit sig endast 170 och först
påföljande dag var det antel närvarande, som
fordras för besluts fattande. Vid president-
valet i lördegs hafva de två talrikaste par-
tierna, de nätionalliberale och framstegspartiet,
dritvit sgevom hvartdera sin vice president,
såsom telegenten redar meddelat; den natio-
nalliberale bairaren friherre Schenk von Stauf-
fenberg valdes till förste vics president med
144 röster ocu professor Heenre!, börande
till framstegspartiet, till andra vice president
med 153 röster. Centrumspartiet, hufvud:
sakligen bestående af de klerikale, hade
uppställt Reichensperger såsom sin kandidat
men nödgades uppgifva honom. Detta parti,
som för närvarande räknar icke falit hundra
medlemmar, har icke utsigt att kunna ge-
nomföra någon del af sitt program, så vida
det icke kau törmå vosiaka medlemmar uf
frams egspmtiet . atv ansluta sig tiu cen-
tern rörande sådana förslag, som stå tilsam-
mans med ds radik:la principer, hvilka ut-
göra skiljepuokten mellan de sationsiliberale
och f-smstegspartiot.
Denna taktik försökte contrumspatiet re-
dan under förra sessionen och den lärer
komma ätt fallföljas vid ett behådadt för-
slag angående statens och kyrkans fu!l-
ständiga åtskiljande efter amerikanskt
mönster. .
Detta förslag står visserligen i fullkomlig
harmoni med de radikales och äfven de fle-
ste. -liberales- uppfattning, dock med den åt.
skilnad att dessa traktioner i Tyskland liksom
annorstädes fordra att staten skall bibehålla
en aigörande myndighet öfver kyrkan äfven
efter skilsmessan, särskildt i fråga om egan-
derättsliga förhållauden, och att kyrkan icke
må ega rättighet att organisera gig såsom
en sjelfständig makt vid sidan af staten.
Men det finnes icke mycken utsigt för åstad-
kommandet af en dylik ordning; då de li
berala portierna äro för kloka att låta
fånga sig i sina egna konseqvensers nät,
torde det klerikala centrumspartiet icke
komma längre med sitt förslag är att det får
ett kärt tillfälle att säga regeringen och de
Kberale åtskilliga giftigheter.
De klerikales naturliga bundsförvandter i
oppositionen mot regeringens politik äro
fortfarande de gammalkonservative och po-
Jackarno samt andra separatister och parti-
kularister. Dessas antal är emellertid icke
stort, i synnerhst numera, gedan flertalet af
de konservative har bildat ett nytt purti
under namn af de fri-kons ervative, hvilkas
af tillgifvenhet för Bismarcks nationella po-
litik närma sig de nationalliberale och kunna
betraktas såsom det sistnämda partiets högra
flygel, under det att en del af framstegspar-
tiet utgör dess vänstra fraktion.
Det är denna af flera olika elementer be-
stående meningsgrupp söm representerar
riksdagens majoritet och som regeringen
närmast har att stödja rig på för att kunna
genomföra sina lagförslag, hvilka innan de
pamlläggar för riksdagen hafva undergått en
förberedande behandling i förbundsrådet,
hvars öfverläggningar, som bekänt, icke äro
offentliga.
Den vigtigaste fråga, som riksdagen får
att sysselsätta sig med, är militärbudge-
ten, hvilken ännu i förra veckan icke blif-
vit slutbehandlad i förbundsrådet, der den
synes hafva rönt åtskilligt motstånd och
sägor hafva blifvit bedsatt med en eller an-
nan million. Mot denna nedprutning lärer
krigsministern, general Kamecke, hafva ener-
giskt protesterat och endast gifvit vika för
rikskanslerens uppmaning att släppa eftor
något; deremot skail furst Bismarck nu vara
fullt besluten att icke gå in på några yt-
terligare nedsättningar af riksdagen; han sä-
ges anse militärbudgeten såsom en kabinett-
fråga framför någon annan.
Hr Jules Simon, den bekante franske skrift-
ställaren och fordne medlemmen af 1870 års
nationalförsvarsregering, har nyligen utgif-
vit ett arbete under namn af Souvenirs du
i septembret, Arbetet, som omfattar två
band, det förra handlande om andra kejsardö-
sa RR RR