ning Victoria, uttryckande parisarnes tack-
samhet för de bevis på deltagande som från
Epgland visades den franska hufvudstaden
under belägringen.
Kronprinsen af Italien väntas till Paris på
ett tillfälligt besök.
Paris kommun ämnar upptsga ett nytt
lån om 270 millioner frank, dels för att li-
qvidera en del äldre skulder och dels för
fortsättande af påbörjade arbeten.
Hertig Decazes har genom franska sände-
budet i Bern hos schweiziska förbundsrådet
framställt en anhållan att utgifvandet i Ge-
nåve af Rocheforts Lanterne måtte förbjudas.
Den schweiziska regeringen har emellertid
gifvit ett afböjande svar på denna framställ-
ning. Det mod förbundsregeringen i och
genom detta afslag ådagalagt har från flera
håll inom Fyokiand rönt lande
Telegrafen har redan förmält att grefve
Arnim blifvit, mot 100,000 thalers borgen,
försatt på fri fot. Borgensförbindelsen är
undertecknsd af grefvens son samt hans båda
svågrar grefve Arnim-Boytzenburg och kam-
marherre von Prillwitz. - Grefve Arnim bor
pu i sin förra bostad i Berlin. I strid mot
telegrammets uppgift har gretven förbundit
sig att icke lemna Tyskland.
Polismästaren i Berlin, hr Madai besöker
för närvarande Köpenhamn, Det bar på-
ståtts att anledningen till hans vistelse der-
städes varit att studera droskväsendet. Nu
förmäler emellertid en korrespondent som
tror sig vara bättre underrättad, att hr
Madsi enländt till Köpenhamn för art hålla
förhör med en vid tyska beskickvingen an-
ställd . legationssekreterare; hvilken lemnade
Paris samtidig: med grefve Arnim och söm
antages hafva närmare reda på förhållandet
med de papper, som grefve Arnim undan-
snillat. (Se Berlin-telegrammet !)
Tyska förbundsrådet har med alla röster,
utom en, beviljat det af regeringen begärda
anslaget för fortsättandet af . arkeologiska
gräfniogar i Olympia. —
Rättegåogev mot Kullmann börjades, så-
som vi, förut nämt, den 29 oktober. Som
kändt, är, undgick furst Bi:marck döden vid
atföntatet i Kissingen erdatt derigenöm. att
han, just som Kullmans skott: brann: af;
gjorde en tillfällig rörelse för a:t helsa. Om
Kullmapns för gående lif meddelar ransak-
ningsprotokollet att han ingalunda eger ett
fläckfritt ryk e. Redan: från sin tidigaste
ungdom bade han gjort sig känd för ett
våldsamt lynne; särskddt var hsn bland sina
kamrater känd såsom en farlig knifskärare,
Vid 19 års ålder flyttade han till Salzwedel
och ingick i dervarsnde katolska församling.
Sedan. -ban en gång blifvit medlem af denna
församling lefde han sig allt mera fanatiskt
in i dess religiösa riktning. De uppeggande
föredragen af pastor Slörmann, som Kull:
mann ofta hörde, de katolska flygskrifterna,
läsningen af tidningarnes polemik angående )
jesuitisgen och de preussiska majlagarne
framkallade småningom hos Kullmnnn en till I
ytterlighet förbittrad sinnerstämning mot re-
geriugen. . Han såg i furst Bismarck den
katolska kyrkans häfitgaste fiende och han an i
vände om honom de värsta skymford han I
kunds uppfinna. Omsider uppsteg hos ho-
nom tanken att mörda Bismarck, för hvilket
indamål hen köpte sig en pistol och-öfvade
sig träget med att skjuta till måls, till dess
han satto sin afsigi i verket. — Kullmann,
som icke gjort det minsta försök att neka
ill brottet, blef dömd till 14 års tukthus.
Furst Bismarck blef vid sin ankomst till)
Berlin den 27 oktober mottagen af en stor
nenniskomassa, som helside honom: hjert-
igt. Äfven å bangården i Steitin hade en
alrik mängd infunnit sig, hvilken mottog
ursten med hurrarop, då han för ett ögop-
olick steg ut på perrongen. Fursten rägen
se ganska kry, nästan föryngrad ut. Ännu
sänner hav vid skrifning någon smärta i
randen å det stålle, hvarest det Kullmanska
skottet -träffade. honom.
, x
x
Det var tidvingen Presse i Wien, som
örst meddelade de Arnimska skrifvelsernå
rån vatiksnska konciliet; hvilka ådrogo sig
å stort upnseende. Tidvingens redaktör
ar: med: anledning häraf på anhållan af
tadsrätten i Berlin blifvit kallad att inför
andsrätten i Wien aflägga sitt vittnesmål i
aken. Han nekade dock att ingå i något
varomål, emedan dessa skrifvelser kommit
ionom tillhanda utan underskrift hvarken af
örfattaren eller afsändaren. hvadan de till-