eländet vara alldeles otroligt, ehuru socken-
bestyrelserna göra allt för att afhjelpa det-
samma och på fattigvårdens bekostnad ut-
dela kraftsoppor åt de fattigaste väfvarne,
Skeppsbrotten å Storbritan-
niens kuster. Officiel berättelse öfver
dessa skeppsbrott för första hälften af förra
året har nyligen utkommiti London. Straad-
ningar, grundstötningar, kollisioner och andra
sjöolyckor äro äfven inberäknade häri, och
utgör sammanlagda antalet af dylika händel-
ser 967, och tillsammans med skeppsbrotten
1,206 med en dräögtighet i fartyg af 335,154
tons. Af dessa fartyg gingo 256 alldeles till
botten. Förlusterna i menniskolif voro under
dessa 6 månader 138 flera än under år 1872.
Under sistnämda år uppgick denna förlust
till 728 menniskor, hvilken höga siffra äfven
må tillskrifvas Northfleet:s undergång, som
ensamt kostade 293 menniskolif. Till skepps-
brutnes hjelp voro 263 räddningsbåtar för-
delade å kusterna, af hvilka båtar 233 till-
hörde den förtjenstfalla National Lifeboat
Institution.
Det berättas i utländska tidningar,
att en språkkarl i Budapest i dessa dagar
af trycket utgifvit en tysk-fransk-italiensk-
spansk-latinsk-engelsk-holländsk-svensk-czec-
hisk-slovakisk-slovenisk-polsk-serbisk-kroa-
tisk-magyarisk ordbok.
Om Kristiania teater, skrifves
i bref till Göteborgs-Posten, bland annat: !
Det bästa beviset på, huruledes vår allmän-
hets håg att besöka teatern har tilltagit,!
gifva de i generalförsamlingen sistlidne lör-
dags eftermiddag framlagda räkenskaperna
öfver teaterns bruttointägt under spelåret
1873—74. Teaterns budget var i många år
omkring 26,000 spdlr, steg under ett enda
år till 28,000, men föll under de olyckliga
stridsåren till 18 å 20,000. Ett enda år bar
den sedan stigit till 32,000 spdlr; men Jo-
sephsons första år utvisar öfver 36,000.
Testamentarisk gåfva. Aflidne
köpmannen Hans Wingaard Finne i Trond-
hjem har i sitt testamente bestämt att ena
hälften af hans bo, som anses utgöra minst
25 å 30,000 spd., skall tillfalla Trondhjems
kommun till upprättande af ett hem för hjelp-
lösa och nödlidande barn. Af boets andra
hälft skola räntorna tillfalla en af den aflidnes
slägtingar, men etter dennes. död skell kapi-
talet fördelas mellan välgörande inrättnin-
gar. Sålunda skola bland annat 3,000 spd.
tillfalla Trondbjems förening för understöd-
jande af sjömän; 10,000 spd. skola blifva
ett framtida legat för behöfvande och heder-
liga sådana och deras efterlefvande eller ock
användes till upprättandet af ett sjömanshem,
till hvilket matroser, som aldrig rymt, hafva
företrädesrätten. o
amerikanares åsigt om
härväsendet. Den bekante amerikan-
ske generalen Sherman har nyligen utgifvit
en skrift om härväsendet, som synes hafva
väckt en icke ringa uppmärksamhet, i syn-
nerhet i Englands militära kretsar. Som be-
kant var det hufvudsakligen härar af frivilli-
ge, hvilka utkämpade det stora amerikanska
inbördeskriget. Den stående uär, som nord-
staterna kunde föra i fält, utgjorde blott
25,000 man, och då president Lincoln beslöt
att höja detta antal till 40,000, visade det
sig omöjligt att utföra detta beslut, emedan
den stora hären af frivilliga drog allt vapen-
fört manskap till sig. General Shermans
åsigt synes nu. vara den, att de grunder för
härväsendet, som bestodo profvet under in-
bördeskriget, äro de bästa, som öfverhufvud
kunna uppsättas. I ett land, hvars invånare
besjälas af fosterlandskärlek, blir det aldrig
svårt att på kort tid bilda massor af dugli-
a krigare. Men hvad som på förhand for-
ag, och som ej kan stampas fram ur mar-
ken, är sjelfva härväsendets ram, som skall
fyllas, bjulverket, som skall sätta det hela i
jemn och säker rörelse. Allt bör på förhand
vara ordnadt så, att hvarje man och hvarje
sak få sin rätta plats. Den lilla stående
här, som Förenta staterna nu hafva, är efter
general Shermans mening i det allra närma-
ste tillräcklig; och synes han hufvudsakligen
lägga vigt på densamma som en öfningsskola
för det stående befälet, hvilket bör utgöra
den vetenskapligt bildade stammen för folk-
härens officerare. Sjelf uppfostrad i den be-
römda officersskolan i Westpoint och senare
lärare i strategi och statistik i en af söderns
kadettskolor, lägger Sherman den största
vigt på en stam af krigsvetenskapligt bildadt
befäl. Men detta hindrar honom ej att ut-
tala sig med opartiskhet och aktning om de
tusende i hast bildade officerare, som man
under inbördeskriget måste ställa i spetsen
för bataljoner och regementen, ehuru de till-
bringat sitt föregående lif i studerkammaren
eller på embetsrum och köpmanskontor eller
bakom plogen. General Sherman säger att
hvad som fordras af ett officersämne är ett
godt, genom uppfostran utbildadt förstånd
och karaktersstyrka; och han: tviflar ej på
att ett land, som med hänsyn till allmänbild-
ning och befolkningens duglighet kan täfla
med Amerika, också, när det behöfves, skall
kunna uppställa tillräckligt många befälsäm-
nen omkring de verkliga fackmän, som böra
förefisnas, Han förklarar att några af de
bästa divisionsgeneralerna och stabsofficerarne
under det amerikanska kriget voro män, som
lemnat sin borgerliga verksamhet för att
ställa sig under fanan, men han tillägger äf-
ven att han ej kan minnas någon af dessa
förträffliga och lyckliga krigare, som ej be-
klagade, att de icke redan i sin ungdom fått
någon undervisning i de första grunderna af
den konst, som de nödgades studera i kri-
gets dyra och farliga skola. Hvad manska-
pet beträffar, uttalar general Sherman som
en gilmän och oemotsäglig erfarenhet, att de
bästa soldaterna, de som föregingo alla an-
dra med exempel på manstukt, mod, out-
tröttlighet och offervillighet, voro de ynglin-
gar och män, som på första ropet: fäder-
neslandet är i fara! frivilligt ställde sig i
fält. Närmast dem i- värde kommo de ut-
skrifna soldaterna. Sämst i alla hänseenden
voro de värfvade trupperna.
kg tt 0: RA MA bt RA CR DA JAA -— Jm KK KR JR Jr BR RR KA KL