SS MV som möter ögat, hvarthelst det skådar öfver den enformiga slätten... Endast. ett-grått torn: med. sitt; förstämda. klockspel, -elier också en enslig. vedhuggare eller axplockerskasvafbryta här och der. enformigheten. Den, som lefvat bland. berg, eller i skog, känner sig. .nedtryckt genom. den-dystra, omätligheten i detta flacka land; men det är grönskande och bördigt, och dees vidsträckta område. har oaktaltsin -sorgsenhet ett. visst egendomligt behag. . Bland. trädrötterna vid kanten af åar och bäckar utveckia sig tusende blommor; och i trädens kronor. sjunga foglarna sina bymner.. Destatom är icke naturen -alltid -nog stor och grön, för att i ett-barns eler en. buads ögon. ersätta akönheten? De:sa begärde icke bättre efter välförrättadt arbete; än. att få vältra sig i det höga, mörka gräseö vid kanalens strand och titta på båtarne samt inandas den saltachafsluften, som dessa förde med sig. Om. vistern var det värre; då måste de stiga upp under. mörkret i kylan; och kojan var då en föga tillfredsställande fristad, ehuruväl den var så vacker i annat väder, prydd med en öfverdådigt stor vinranka, som likvisst aldrig bar någon frukt. Om vintern hittade vinden mer än ett smyghål genom murens sprickor, och då var vinrankan avart och utan blad. Om vintern föclamade snön och isen sårade Nelios flinka fötter. Ändock: bekiagade han sig ej; tvärtom, ifall